- Project Runeberg -  Samlade skrifter. Ny kritisk upplaga, kronologiskt ordnad / 4. 1822-1824 /
452

(1918-1925) [MARC] Author: Esaias Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kunna uppoffra mera än inrättningarne vid en Academie.
Ännu svårare än att finna rätta localen, blir det att finna
rätta organisationen för ett sådant läroverk. Våra
universiteter ha i allmänhet, nu mera, ett dubbelt ändamål: ett
egentligen litterairt, och ett practiskt. Enligt det förra
borde de vara lefvande organer för hela tidehvarfvets
vettenskapliga bildning, som der skulle concentrera sig,
liksom alla nerver löpa tillsammans i hjernan, de borde
utgöra icke blott Nationens utan Tidens gemensamma
sen-sorium. Enligt det sednare åter äro dc blott ett practiskt
Institut för att bilda Embetsman, och förse dem med så
mycket kunskaper som nödtorftigt fordras för en viss
Embetsmannaclass. Svårigheten är Öfverallt att dessa begge
ändamål ej må allt för mycket collidera och derigenom
upp-häfva hvarandra. Det förefaller mig som om Adjuncterna,
hvilka annars synes temligen öfverflödiga, skulle kunna åtaga
sig befattningen med Embctsexamina, hvilka i öfrigt mycket
kunde minskas till sitt antal, och för det mesta sammanslås
i ett enda propedeutiskt förhör, ungefär svarande mot den
nuvarande Candidatexamen. Derigenom finge Professorerna
tid och utrymme att ägna sig åt det rent vettenskapliga
och föredraga det högsta af sin sak, utan att som nu
nödsakas att nästan alltid stadna vid Elcmentcrna. Academiska
Grader borde visserligen också utdelas, men dertill vore då
nödvändigt att stegra anspråken. Om alla våra både
ecclesiastikc och civilc embetsmän lärde så mycket
propasdeu-tik som nu vanligtvis fordras för att bli Magister, så vore
det visserligen cj för mycket; men en Doctorsgrad i
Philo-sophiska Faculteten borde vara något helt annat.
Faculteter-nas indelning torde äfven vara felaktig. Den philosophiska
t. ex. har blifvit en SupplementarFacullet, dit allt inkastas,
som ej får vara annorstädes, hvarigenom den också kommit
att bestå af de mest heterogena Elementer. Till en början

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:16:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnersam/4/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free