Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvar och när han sjelf behagar,
till och med på jättars grund.
Trött, förirrad här en stund
hvila hade jag dock velat,
men jag ser att jag har felat.
Lika mycket — skogens bär,
öcknens rot väl jägarn när,
och hans vapen honom freda:
60 kommer qvällen stjernor leda
väl den vilsne, nu som förr,
till en mera gästfri dörr.
Flyg, min falk!» — Då rodnar Gerda:
»jättars vänskap föga värda
äro slättens barn, för dem
allt för armt är jättens hem.
Dock, för den som det behöfver
alltid ha vi något öfver,
enkel spis och stenhård bädd:
70 följ mig om du ej är rädd.» —
Tyst betraktande hvarandra
nu de genom skogen vandra
der en smal och krokig stig
mellan ekar slingrar sig.
Längre fram bland höga lindar
sprang en hjord af tama hindar,
tama elgkor deribland,
slickade på Gerdas hand.
Utför, ständigt utför leder
80 vägen uti djupet neder,
tills en lodrät bergvägg skär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>