Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gråtmild, hycklande och lömsk.
Men hon segrar: Valhalls stolar
slockna som förbrundna solar,
död är Nordens hjeltekraft,
och för kort dess hammarskaft.
Lyfte jag ej sjelf bedragen
Lunda tempel nyss i dagen? —
Säg mig, fortfor Gerda nu,
310 står det templet qvar ännu?
Har ej Thor med himlaflamman
störtat hädelsen tillsamman?
Dock, förlåt, du är min gäst.
Säg mig, hvad som rör mig mest,
grönskar än min glada kulle
der jag gerna jordas skulle,
der mig glädt så mången gång
blomsterdoft och fågelsång?
Ack! som barn uti det gröna
320 sprang jag der, och såg de sköna
rika fälten hvaruppå
skördarna i vågor gå,
och de gamla offerlunder
(snart gå de som Valhall under)
stå som holmar med sin topp
grönskande ur guldsjön opp.
Men det blåa hafvet vakar
rundt kring stränderna, och drakar
bära der, på becksvart rygg,
330 Äran i sin sköldborg trygg.
O! min sköna barndoms minne,
hur du gläder än mitt sinne!
Huru dina bilder stå
skimrande i fjerran blå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
