Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till C r u se 11.
Ingborgs klagan är på mången rosenmund,
lik en näktergal som slår i rosenhäcken,
är i flere hjertan än, i saknans stund,
lik en turturdufva kuttrande vid bäcken.
Snart den turturdufvan ut till Södern far,
sitter klagande uti orangelunden.
Är den tonen Nordbo? frågar då en hvar,
fryser ej i Norden hjertat till, som sunden?
Men jag svarar: I förstån ej våra fjell,
blott en enda forntidsdikt är höga Norden.
Hvar den dikten sätts på noter af Crusell,
lären tonen — fast I ej begripen orden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
