Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gud som våra läppar åkalla. Detta folket, säger Herran,
nalkas mig med sin mun oeh hedrar mig med sina läppar, men
deras hjertan äro långt ifrån mig. Huru kunna vi vänta att
Gud skulle lyssna Lill dessa halfva böner utan mening och
allvar, hvilka frampladdras såsom tanklösa ljud af vår mun,
medan vårt sinne är sysselsatt med helt annat? Hvad äro
dylika böner annat än en skrymtan inför den eviga
Sanningens Gud, hvad annat än en hädelse af Helighetens fader?
Vilja vi ej bedja med allvar, med samlade sinnen, med ett
hjerta som är heligt och rent, och åtminstone för den
stunden afvändt ifrån det verldsliga, så må vi ej heller hoppas
på någon bönhörelse? Ty Gud bortkastar icke Bönhörelsen
åt en ovärdig, och hans rika nåd tillhörer endast den som så
vidt han kan söker att förtjena honom.
c) Om vi skola kunna hoppas bönhörelse, så måste vi
vidare ej blott bedja på bestämda dagar och stunder. —
Den allmänna och bestämda Gudstjensten, m. åh., är en
helig och vördnadsvärd inrättning, som fortplantat sig
från våra fäders dagar. Dess afsigt är tydelig för en hvar som
vill inse den, nemligen att genom ett yttre medel befordra
andakt och uppbyggelse och sålunda undanrycka
åtminstone några stunder från verlden, för att använda dem till
menniskans högsta angelägenhet, och helga dem åt Gud och
Evigheten. Det är skönt att se Guds församling som
högtidligen sammanträder och med gemensam röst ropar opp
till en gemensam Fader. Högtidligt och rörande är det att
förnimma huru alla knän böjas inför Verldens Skapare,
huru sängen uppstämmes från allas läppar, och Herrans ord,
från hans tjenares mun, finna ett återsvar i hvarje hjerta.
Men man bedrar sig mycket om man tror att den offenteliga
och föreskrifna andakten måste vara den enda, om man tror
att man är gudfruktig nog då man ej försummar att gå i
kyrkan. Eller kan du som förnuftig menniska tro att an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
