Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till Fru Jägmästarinnan Elisabeth Haf ström,
född. Askerin.
Genom frikostig gåfva af 1U Hemman, Holkaryd
Lillegård, anslaget till understöd för Pffidagogien i Wrigstad, har
Fru Jägmästarinnan icke blott beredt sig sjelf ett
oförgänge-ligt minne i sin bygd, utan äfven, med ädel uppoffring,
verkat till ett mål, som för hvarje Medborgare bör vara det
vigligaste på jorden. Ty på uppfostran beror Statens både
trefnad och bestånd; och der dess allmänna tillgångar för
detta ändamål äro otillräckliga, bör Fäderneslandet med
så mycket större tacksamhet möta och erkänna den
enskilta välgörenheten. Hvad som göres för det uppväxande
släktets bildning till kunskap och dygd är just derföre så
vigtigt, att dess följder äro oändliga. Det frö till det goda,
som nedlägges genom uppfostran i barnets hjerta kan,
genom den Högstes välsignelse, uppblomstra och bära
frukt för otaliga åldrar, det växer genom århundraden,
genom årtusenden, det upprätthåller och förökar Guds rike
på jorden. Det är skönt att på detta sätt veta med sig det
man bidragit till mensklighetens förädling, till aflägsna
tidehvarfs lycka, och att tacksamheten och välsignelsen
skola, till dagarnes ända, vaka kring den graf der man hvilar.
Skönare kan man icke sluta en lång och from lefnad än
derigenom att man låter efterverlden njuta dess besparda
frukter; ty sålunda sätter man helgonkronan på ett ädelt och
verksamt lif, och vårt bättre väsende synes härigenom, redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
