Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förord till B ut t marins »Grekisk
S chol-G r ammatik».
Vid den nyvaknade ifver för Grekiska språket som i
sednare tider börjat visa sig i vårt fädernesland, hafva både
lärare och lärjungar med skäl beklagat sig öfver att sakna
en tjenlig Grammatica. Vi äga väl flere sådana både på
Latin och Svenska, hvilka, i brist på bättre, blifvit antagna
vid undervisningsverken; men ingen som fullt svarar emot
tidens behof och den ståndpunkt hvarpå Grekiska
Grammatiken, betraktad såsom en särskilt del af Philologien, för
närvarande befinner sig. De äldre (af Gezelius och Sommelius)
utgå från åsigter som för 200 år sedan voro rådande, men
nu långt för detta äro öfvergifna; och mot methoden kunde
äfven mycket vara att invända. Declinationsläran är
onödigtvis öfverlastad med en mängd af särskilta böjningssätt.
Conjugationssystemet skulle äfven kunnat uppställas
kortare. Om bildandet af Tempora förekommer mycket, till
en del oriktigt, om deras bemärkelse och inbördes förhållande
nästan intet. Dialecterna vidröras blott lösligen, likaså
Accentläran. Syntaxen innefattar knappt det
nödtorftigaste, om Prosodien läres föga, om Metriken intet.
Ahl-grens Grammatik, ehuru utgifven i sednare tider, följer
hufvudsakligen samma method.
Af vida mera vigt i vettenskapligt hänseende är Dahls
Grekiska Spräklära, som i Conjugations-Systemet utgår från
den så kallade Hemsterhuysiska hypothesen, hvilken i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
