Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af Redgauntlet har jag ännu ej mäktat läsa hälften. Det är
med Walter Scott som med Gamla Testamentet: visserligen
flere vackra drag både af Religion och Poesie, men på ena
sidan en Judisk, på den andra en Skottsk particularism
som med sin trångbröstade enformighet tröttar äfven bättre
tålamod än mitt närvarande.
Farväl. Förlåt mina tråkiga bref. Jag borde ej skrifva
med mitt närvarande lynne.
Ödmjukast
Tegnér.
*
Till C. G. von Brinkman. 63.
Lund d. 15 Januari 1826.
Du är lika så god, bäste Brinkman, på det nya året
som på det gamla: tröstar, uppmuntrar, ja leker för ett
förstämdt sinne som dock väl icke så lätt återtar sin förra
ton och spänstighet. Min resonansbotten är sprucken; och
om den icke med tiden växer ihop, så är det väl förgäfves
jag söker klistra ihop den, efter omständigheterna, nu med
misanthropie, nu med vänskap, nu med Poesie. När man en
gång förlorat jern vigten i sitt väsende så får man länge
söka den förgäfves på flera särskilta puncter: det kan väl
också hända, att den rätta gravitationspuncten blifvit
flyttad en smula på andra sidan om grafven.
Hvad du säger om Frithiof är vänskapsfullt. Sanningen
deraf böra vi ej discutera: hvar och en blir ändå vid sin
öfvertygelse, eller rättare vid sin känsla. Jag kan aldrig
påminna mig att jag varit nöjd med något som jag skrifvit.
Så mycket mer bör det glädja mig, icke blott att
allmänheten utan äfven du och några andra tyckas vara af olika
tanka. Men jag kan verkeligen ej skilja mig ifrån den öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
