Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
minnes i sanning alltför ofta derom. Mina gamla vänner
borde ej förakta mig nog ännu för att uppsäga Brorskapet.
Framför min helsning för din Fru, och glöm ej rent af
Din
Vän
Tegnér.
67. Till A. C. af Kullberg.
Lund d. 16 Febr. 1826.
Bäste Kullberg!
Jag liar dröjt att tacka för de sista Expeditionerna, då
ditt sednaste bref tycktes ge anledning att vänta några
upplysningar, hvarifrån jag doek gerna frikallar dig. Ty
hvad skäl skulle jag väl ha att anse mig förolämpad af att
icke bli kallad till Commitén? Jag kan försäkra dig att jag
derpå aldrig gjort något anspråk. Både äldre oeh mer
förtjenta Biskopar än jag, och bland dem en ProCanceller,
äro förbigångna. Dessutom bör jag ej förtiga att jag gerna
velat undvika detta förtroende. Det är ganska lätt att
inse bristerna af vår närvarande Universitetsinrättning,
som visserligen ej i allt svarar mot tidens närvarande,
utvidgade behof af vettenskaplig bildning. I synnerhet är
det lätt för den som i 20 år gjort tjenst vid Academien
och således ex usu lärt sig att känna dess svaga sida. Ännu
lättare är det att, med eller utan en sådan kännedom,
frondera deröfver i en Tidning eller på Riddarhuset. Men blir
frågan att ej blott klandra bristerna utan äfven föreslå
någon positif, grundelig oeh sammanhängande förbättring,
så är saken ingalunda sä lätt som de flesta
Commité-Leda-möterna tyckas föreställa sig, åtminstone de jag känner.
Med de gamla academiska formerna, huru förmöglade de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
