Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till M. von Schwerin, född Törngren. 75.
Lund d. 2 April 182G.
Man borde egenteligen aldrig resa till Sirköping, eller
också aldrig resa derifrån’, ty det ligger i menniskonaturen
att alltid sakna det bättre: jag känner till och med den som
saknar det sämre. Min reskamrat Bolmeer har det ej heller
gått bättre än alla andra: ty han har blifvit förtjust af
Friherrinnan, och påstår alla dar med mycken ifver att Frih.
borde i stället för Lidbeck vara Aesthetices Professor i
Lund; men det är lätt att märka på honom att det ej just
är af blott och bart interesse för Vettenskapen som han yttrar
sig sålunda. Emedlertid har jag jemte mina egna nu äfven
hans tacksägelser för sist att framföra.
Från Brinkman har jag sedan i söndags haft 2:ne bref,
och dessutom Bulletiner om hans helsa både från
Åkerhielm och Beskow. Han är bättre, men lians vänner säga
att han börjar förlora tålamodet, det enda verksamma
apothek i menniskolifvet. Deremot försäkra alla, äfven
han sjelf, att han anses utom all fara, emedan, som
Åkerhielm påstår,’ hans själ är fullkomligt frisk och hans kropp
egenteligen aldrig lefvat. Sjelf är han missnöjd med sin
Doctor, Pontin, och berättar att denne för några år sen
skickade honom ett Poem, men tillkännagaf med det samma
att han skrefve bättre recepter än vers. Detta trodde också
B. utan svårighet: men nu säger han att han fruktade
det Pontin gjort sina skaldestycken orätt: en väl uttryckt
misstanke. Emedlertid är jag glad att all allvarlig
inquie-tude för en väns lif nu är oss begge betagen. Jag påminner
mig härvid Sergells yttrande: »Jag vet att jag skall dö,
men det är djefvulen så hårdt att jag ej får lefva till dess.»
Ack! huru många äro ändå de som få lefva till dess de dö?
Egenteligen endast de dödfödde. Det rätta lifvet är något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
