Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hårdnadt af egennyttan som alldrig ser annat än sig sjelf,
eller hopkrumpet af missunnsamheten som är små sinnens
ärelystnad? Hvad vill han i templet der han skall förkunna
Försoningens gudomliga lära, om lians eget hjerta är bittert
och hatfullt och ofördragsamt? Gud har icke förgäfves satt
hjertat till lifvets medelpunkt, liksom han satt solen,
hvarifrån värman kommer, midt i sin himmelska härskara; och
inga gåfvor, huru lysande, huru mångfärgade de ock må
vara, kunna hos Läraren ersätta bristen på hjertats
fromhet; och likväl är fromheten enkel och enfärgad; Hon går
hvitklädd som Leviterna, hon är prestens rätta Embetsdrägt,
hon är altarskruden, hvari han firar sin lefnads sabbatsdag.
Men jemte fromhet fordras äfven kunskapens ljus; ty en
christlig lärare bör veta, på hvem han tror, det vill säga,
han bör känna grunderna för sin öfvertygelse, han bör vara
boksynt på Gudomlighetens runor, han bör kunna åtskilja
hvad som i läran är väsendtligt från hvad som tilläfventyrs
är blott tillfälligt, hvad som är ursprungligt från livad som
är sedermera tillfogadt, han bör veta hvilka förgårdar till
templet han kan utrymma för att så mycket säkrare och
med samlade krafter kunna försvara sjelfva den befästade
helgedomen, som är grundad på ett Helleberg, men hvars
tinnar äro sammanbyggde med stjernorna. Ty annars är
han icke en rätt väktare på murarna, han är ej en rätt
ledare för den stridande Församlingen. Dertill bör han ej
vara fremmande i forntidens och nutidens verldsliga vishet,
hvarken roten eller blomman af det menskliga vetandet bör
undfalla honom; ty han är kallad att i sin krets vara tidens
öga som skall uppfatta ljuset, icke blott det himmelska
urljuset, utan äfven ljuset, sådant som det bryter sig i skyarna,
som det skiftar öfver jorden; Han är med ett ord kallad att
vara Församlingens tanke. Gud har utrustat dig med gåfvor,
min Broder, att genom hans Nåd allt detta uppfylla: Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>