Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egenteligen aldrig förr än — i döden. Den menskliga
kunskapens Tempel är större, är herrligare än Salomos; och I
stån ännu, för det mesta, i hedningarnas förgård. Jag
varnar Er för den halfgångna mångkunnighet som är dagens
lösen. Tron mig, all kraft är stark i den mån som hon
sam-mantränges; hon förslappas allt som hon utvidgas och
spri-des från sin medelpunkt. Aspen sträcker sina rötter vidt
omkring, men hon lägger dem alla i jordytan; och derföre
är hon också trädet med den lösa stammen, med de darrande
bladen. Men eken tränger tillsammans sin rot och
skjuter henne rakt ner i djupet: derföre slår äfven ett mäktigt
hjerta i hennes friska barm, hennes grenar gripa modigt
mot himmelen, och hon brottas med stormen i århundraden
innan hon faller. Vare Er detta en bild af
menniskobild-ningen! Der gro många vattenskott på kunskapens träd;
men jag har icke hört att det är dessa som bära de
Hespe-riska frukterna i sanning, eller dikt, eller handling. Om
derföre Gud gifvit Er en gåfva, så tagen vara derpå, utvicklen
den, sammanträngen hela Ert väsende deruti. En hvar är
icke en högt begåfvad, och det är väl att icke så är; men en
gåfva har Gud förunnat oss alla, och det är gåfvan af tankens
reda, och viljans fasthet, och uppsåtets ära. Samlen I Er
kraft att utbilda den gåfvan, då är det godas Gud med
Eder, på Lundagård eller vid Upsala högar. Då må
lärdomen bli olika, men läroverken hafva ej arbetat förgäfves,
de ha räddat Ert lifs bestämmelse. I ären då välkomna i
Statens tjenst, och välkomna äfven tillbaka i den Kyrkas
tjenst som upptagit Er barndom, i det läroverks tjenst som
bildat Er ungdom. Den högste lede Eder dit, utan vank
och villa! — Farväl! —
Farväl, äfven I andra, äldre och yngre, och I små i
synnerhet, hvilkas åsyn alltid fröjdar mitt hjertat Gån
hem och leken i föräldrahusets skugga. Men leken icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
