Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid kyrkovisitation i K al f svik
d. 17 Aug. 1828.
De söka mig dageligen och vilja veta mina vägar, såsom ett
folk det allaredo rättfärdighet gjort hade, och sin Guds rätt icke
öfvergifvit hade (Es. 58: 2). Med dessa ord bestraffar
Herren hos profeten Esaias ett högmodigt och hycklande slägte
i Israel. De sökte honom väl dagligen i bönen, men icke
på det sätt, icke med det sinne som Gud vill sökas af
menniskor. De inbillade sig att deras myckna bedjande var en
förtjenst som borde dem tillräknas, de trotsade på sin egen
rättfärdighet, de ansågo sig genom sin skenheliga
gudsfruktan för bättre än andra och föraktade en hvar som afvek
ifrån deras tänkesätt. När sedermera, i tidernas fullbordan,
Guds son nedsteg på jorden, då fann han ännu samma slägt
ehuru under ett annat namn. De kallades då phariseer eller
afsöndrade, emedan de söndrat sig från den öfriga
församlingen. De utmärkte sig framför andra genom ett strängt
iakttagande af den Mosaiska lagens föreskrifter i allt som
rörde det yttre. De helgade hvilodagen, icke blott efter
Mosis stadgande, utan äfven derutöfver, på ett småsinnigt
och vidskepligt sätt, och fördömde äfven den som gjorde
väl på Sabbaten. De bådo, icke blott i Templet och
Synagogorna, utan äfven i gatuhörnen. De litade endast på sin
egen rättfärdighet och ropade Öfverallt att de gjorde
lagen tillfyllest. Derföre voro de högmodiga i sina hjertan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
