Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dagar utmärka de bägge yttersta punkterne af Christi
jordiska lif, och hafva derigenom, utom sin historiska, äfven
en hög dogmatisk betydelse. Bebådelsen innefattar nyckeln
till den stora troshemlighet, hvarpå Christendomen
egentligen är byggd: den hemlighet nämligen, att Gud sändt
Sin Son i verlden, att den länge utlofvade, den länge
förväntade, i hvars namn alla jordens slägten skulle
välsignade varda, äntligen var kommen, oeh den mystiska
föreningen emellan gudomlig och mensklig natur, i tidernas
fullbordan, tillvägabragt. Himmelsfärden åter är ju
kronan på Gudasonens menskliga lif; men dessutom är den
äfven en sinnebild af Christendomens tröstefullaste lära, den
sätter så till sägandes de synbara vingarna på
odödlighetens hopp, hvilket den store Läraren lemnat till
evärde-ligt arf åt Sina bekännare. Förflyttar man dessa bägge
dagar, så rubbar man derigenom, icke blott de naturliga
gräns-stenarne, inom hvilka det väsendtligaste af
uppenbarelsens historia ligger, utan man skakar äfven de
synbara grundpelare, hvarpå 2:ne af Christendomens
hufvudsakligaste läror hvila. Den bildade skulle häri med rätta
ogilla misskännandet af dessa högtiders betydelse; oeh den
enfaldige skulle förskräckas öfver den nya upplysning, som
på ett så fiendtligt sätt bröte in i hans tros helgedomar.
Det är också bekant, att dessa bägge högtidsdagar äro
uråldriga inom Christna kyrkan. Bebådelsedagen
stadfä-stades väl först på kyrko-mötet i Constantinopel 680, men
var otvifvelaktigt firad långt förut. I Sverige är den lika
gammal med Christendomen. Reformationen vidrörde den
icke. Örebro möte 1529, vår äldsta Svenska kyrkolag af
1571, Upsala mötesbeslut af 1593, likasom ännu gällande
Kyrko-lag af år 1686, stadfästa den samtlige. Christi
Himmelsfärdsdag åter, under namn af Helge Thorsdag stadfästad
i vår första inhemska kyrko-ordning, är vida äldre och upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
