Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S kijtten.
Fädren buro svärd och båga,
och till Mannen ännu svärdet hör,
men vi bära eld och låga
slumrande uti det trogna rör.
Det är qväft i sluten kammar,
der vårt väsen bleknar bort i tvång;
derför ut bland skogens stammar,
ut på fälten ibland lif och sång!
Der är skönt när Våren diktar
10 sina qväden i den gröna lund,
der är skönt, när Hösten svigtar
under bördan af hvar gyllne rund.
Skön är Vintern sjelf, en saga,
mörk, men djuptänkt, blott vi den förstå,
han har sporrsnö, till att jaga,
men till grafvens stilla land också.
Öfver dalar, berg och floder
ströfva tappert, öfva kraft och mod:
öfningen är konstens moder,
20 lägg en själ i hvart bevingadt lod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
