Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf Adolfs Festen
(den 6 November 1832.)
Christlige åhörare! Vi äro i dag församlade i Herrans
tempel icke endast för att förrätta en vanlig
morgonandakt och tacka Gud, som beskyddat oss under natten och
låtit sin sol åter uppgå öfver menniskors barn, utan vi äro
församlade för att derjemte högtidligen begå minnet af den
ärofullaste, men också sorgligaste dag, som någonsin
uppgått öfver vårt fädernesland. Ty detta är den dagen då,
för tvåhundrade år sedan, GItstaf Adolf föll, den störste
bland Sveriges Konungar och den ädlaste bland Svenske
män. Det var en ärofull dag; ty Hjelten föll i segrens
armar. Han låg död midt i sin vunna slagtning. Tusendetals
af hans fiender föllo som försoningsoffer åt hans skugga.
Hans dödsdag var tillika hans hedersdag. Men derjemte
var den äfven en sorgedag; ty segren var köpt till det
oerhörda priset af hans hjeltelif; och med honom lågo äfven
i grafven alla de stora förslager, som ännu hvilade outförde,
kanske äfven endast half bildade i hans rika själ. Derföre
sörjdes hans fall icke blott af hans här, der hårdhjertade,
grånade krigare greto som barn omkring hans bår, och
mera än en grämde sig till döds öfver hans bortgång. Det
sörjdes icke blott af hans fädernesland, som för honom icke
vägrat någon uppoffring, och der folket nu var som en hjord
utan herde, med halfva Europa till fiender, och ett barn
på thronen. Defc sörjdes icke blott af hans trosförvandter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
