Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för att slippa Riksdagspredikan. Hvad berättelserna om
min stora munterhet angår, så är det sant att jag stundom i
sällskap kan vara rätt glad, här som i Vexiö. Hvad jag
då säger utsprides genast över hela den sqvallersjuka
staden, naturligtvis med många och osmakliga tillägg. Men
dessemellan, och i synnerhet när jag är ensam har jag ännu
som förr mina mörka stunder, och grubblar över ett och
annat. Det ligger kanske i blodet eller rättare i
blodstock-ningarna. Det är ju också i sin ordning att jag tar vittnen
till min glädje och behåller sorgen för mig sjelf. Sjelf kan
jag ej märka någon förändring hos mig mot hvad jag var
hemma. Det är ett svårt öde som följer mig, att hvarje
lösligt ord skall kommenteras, hvarje likgiltig handling
tydas och förtydas. Huru lyckliga äro ej alla andra i detta
afseende mot migl . . .
Helsa tusenfaldt alla de mina. Heurlin helsar likaledes.
Din
redlige Vän
Es. Tegnér.
*
Till B. von Beskow. 104.
Stockholm d. 5 Augusti 1834.
Bäste Beskow. Det blef mig omöjligt att skrifva dig
till sistlidne fredag, d. 1 Augusti, som jag annars ämnat;
ty jag fick bref från Vexiö att Excellens Mörner dödt,
jemte uppdrag att derom underrätta hans son Landshöfdingen
med hans sjuka Fru, som vistades på landet, dit jag
alltså helt oförmodadt måste resa. Icke heller har jag
egenteligen haft något att skrifva. Stockholm är mig temligen
tråkigt helst sedan du reste som en narr härifrån, och följ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
