Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för hungersnöd till sommarn. Mina löningsgifvare som
hvarken ha säd eller pengar ha alltså dubbel anledning att gå
sig fria. Slädföre ha vi haft här i landet jemnt 2 dagar
under hela vintern. Detta är också en stor olycka för det
arma folket, utan tvifvel det armaste, men också det
sniknaste och opålitligaste folk i Christenheten.
Helsa AnnaLisa och Barnen från oss alla på det
hjert-ligaste, och glöm ej alldeles bort
Din
redlige Vän
Es. Tegnér.
*
Till C. E. von Weigel. 129.
östrabo d. 12 Mars 1835.
Min högtärade Brorl
Emottag min sena, men derföre ej mindre hjertliga
tacksägelse för all vänskap och godhet under mitt sista
vistande i Stockholm. Den tid som sedan förflutit har i
många afscenden varit obehaglig. Jag har gjort ömma
förluster inom min slägt, och min stackars olyckliga dotters
sorg ligger tungt på mitt förtyngda sinne. Helsan har ej
heller varit bra och lynnet, af många orsaker, ännu sämre.
Den väsendtligaste deribland torde dock vara en
hypo-kondrisk åder som går genom min slägt och allt mer och
mer utvicklar sig med åren. Mjeltsjukan är en
förskräcklig sjukdom; ty liksom den som har gulsot ser allting gult,
så ser den mjeltsjuke allting — som det är; och dermed är
också glädjen förbi i vår sublunariska verld. Träffar den
derjemte ett redan förut retligt och otåligt sinne (genus
irritabile Vatum) så är all frid förbi här på jorden, och man
längtar till den som torde finnas derinunder.––––––
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
