- Project Runeberg -  Samlade skrifter. Ny kritisk upplaga, kronologiskt ordnad / 7. 1831-1835 /
549

(1918-1925) [MARC] Author: Esaias Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nemligen att jag beklagade det jag icke fått se mer än
hälften af ditt ansigte, ehuru man känner Englarna på
profilen. Det är också sant att ingenting gör mig så lycklig
som att se det Sköna, helst i sin högsta form, nemligen den
q vinliga. Den har gjort mitt lifs glädje, men också, och
ännu mera dess sorg: i det Skönas tjenst har jag lefvat,
i det Skönas tjenst vill jag dö! Hvad jag der njutit, men
också livad jag der lidit, det vet ingen annan än Gud och mitt
ärriga hjerta. Och likväl beklagar jag icke endast det
saknade tillfället att betrakta som jag borde, att se mig mätt
på det skönaste ansigte i Norden, skönast i synnerhet
derföre att det återspeglar en skön själ: utan jag beklagar
ännu mera att tiden icke medgaf mig att få utgjuta mitt
arma hjerta för dig. Ser du, min söta Hilda, jag känner
dig litet eller intet; men ifrån det första ögonblicket jag
såg dig har det varit min känsla: hon eller ingen kan du
anförtro dig, vid hennes bröst kan du få gråta ut ditt
väsens oändliga sorg: hon måste förstå dig, hon måste kunna
deltaga i din smärta. Egenteligen har jag intet gällande
skäl, grundadt på erfarenhet och närmare bekantskap,
till en sådan tanka; men det är det första intryckets makt,
som hos mig alltid är outplånligt, det är ett slags ledande
Instinkt hos mig som föranledt dessa förhoppningar.
Skrif-teligen låter sådant ej säga sig, ty då framträder mer än
annars den farhågan: hvad frågar hon derefter? Hur kan
du begära något deltagande, som dina gamla vänner neka
dig, af en så godt som okänd? Och likväl är ett sådant
deltagande mitt hjertas innersta behof. Min närmaste
omgifning här på orten är sådan att den förtager
möjligheten af allt verkeligt förtroende:

— die Augen

der Eifersucht und Neugier ruhen auf mir.

Sqvallrets stensqvättor, lögnens brefdragare, triviala

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:18:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnersam/7/0555.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free