Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25. Originalet som n. 1. Förut delvis tryckt i ofvan under n. 1.
nämnda publikation.
Utgör svar på Wingårds bref tr. i Ur Es. Tegnérs papper s. 332 f.samt
ett otryckt bref af d. 8 febr., hvari Wingård bl. a. yttrat om Hedréns
Prästmöteshandlingar (se ofvan under n. 23): »Jag höll på att flyta bort
med strömmen. Hvilken besynnerlig sammansättning af qviekhet och
fåvitskhet, af skicklighet och befängdhet. Se der en man af bredden,
passande för vår tid, med om allt, smickrande allt, t. o. m.
Värmlän-dingar, en ångmaskin af många hästars kraft att föra tomma vagnar
på dagens banor.» [E. T.]
»Vår gode H.»: Hartmansdorff.
P. Westerstrand hade 1831 blifvit v. president i Statskontoret.
N. Lindgren blef 1831 lektor i historia vid Växjö gymnasium (sedan
kyrkoherde i Väekelsång). I filosofi var A. G. Ahlstrand lektor (sedan
domprost i Växjö).
Om Christofer och rektor Ahlman, se ofvan under n. 23.
26. Om den teologiska striden i Lund, se ofvan under n. 20.
Till medlem i revisionen af rikets undervisningsverk, som
sammanträdde 1832 utsåg Lunds universitet C. G. Brunius. [E. T.]
I Sv. Minerva 1831 (n. 106) och 1832 (n. 3) kritiserades
Hartmansdorff och hans kanslistil. [E. T.]
Tegnérs plan att söka Leksands pastorat fullföljdes icke, lika litet
som andra planer att lämna Växjö.
Agardh lät detta år en längre artikelserie om Läroverkens reform
inflyta i Skånska Correspondenten (f. o. m. n. 12).
27. Med Olle Bolmeer, liksom med andra gamla vänner från
Lunda-tiden, hade Tegnér länge ekonomiska förbindelser (»dokumentet»:
lånehandlingen).
Till revisor för skolverket valdes lektor S. Elmgren (sedan domprost
i Växjö); se brefven n. 35 och 49.
H. Chr. Tullberg, adjunkt i österländska språken vid Lunds
universitet, erhöll icke lektoratet i Växjö, hvartill gymnasiiadjunkten A.
Melander (sedan bekant som författare af ett grekiskt lexikon) s. å.
utnämndes.
Om Skärstad och Slettengren, se ofvan under n. 19.
I. E. Åkermark var komminister i Pjätteryd.
J. Z. Lunér, som blifvit prästvigd 1811, blef 1831 afsatt från
prästämbetet. J. H. Clarin, s. å. komminister i Jät, blef afsatt först 1861
(domen mildrades till suspension på ett år).
Jos. Wickelgren, komminister i Furuby, blef däremot kyrkoherde i
Näshult 1834.
H. Stenström var nu kyrkoherde i Löfvestad (f 1834). G. H. Aulin,
liksom den förre en af Tegnérs vänner från »Herberget», var nu kollega
vid skolan i Ystad och blef 1832 kyrkoherde i Kjells Nöbbelöf.
28. Originalet tillhör arkivet på Skarhult.
Om friherrinnan von Schwerins son Carl, se denna uppl. bd VI s. 624.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
