Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i dogmatiken, hvilket sedan utkom i flere upplagor, samt likaledes en
mycket begagnad lärobok i Christna kyrkans historia.
De f. ö. i brefvet åsyftade teologiska böckerna äro: A. H. Niemeyer,
Handbuch der christi. Religionslehre, G. B. Winer, Bibliches
Realwör-terbuch, J. P. W. Augusti, Lehrbuch der christi. Dogmengeschichte
och Handbuch der christi. Archäologie. [E. T.]
W. Miinscher var författare till en i flera upplagor utgående Lehrbuch
der christi. Dogmengeschichte.
Plum, biskop på Fyen, utgaf sina Efterretninger i 15 delar 1818—
1S33 (se denna uppl. bd. VI, s. 617).
W. M. L. de Wette, professor i Basel, mest verksam på det
exege-tiska området, hade i yngre åren påverkats af den från Schellingska
skolan utgångne filosofen J. F. Fries.
Ph. C. Marheineke, professor i Berlin, företrädde i sin dogmatik den
nya spekulativa riktningen inom teologien; Tegnér sammanträffade
med honom s. å., se brefvet n. 74.
Hos Schleiermacher, den berömde filosofen och teologen i Berlin,
gjorde Tegnér under sin resa s. å. besök, se brefvet ofvan n. 72.
Af C. A. Hase, professor i Jena, hade flere arbeten utkommit i svensk
öfversättning, bl. a. — på Wingårds föranstaltande — hans Hutterus
Redivivus, öfvers. af Th. Wensjoe. [E. T.]
Af Chr. F. Böhmes arbete Die Religion Jesu Christi hade 1832 tredje
bandet, »Die Religion der christi. Kirche unserer Zeit», utkommit. [E.T.J
C. H. Bretschneider företrädde den rationalistiska teologien, emot
hvilken A. Hahnfrån supranaturalistisk ståndpunkt häftigt polemiserade.
—■ Mot den bekante exegetiske teologen A. Tholuck hade
Rostocker-professorn C. A. Fritzsche uppträdt. [E. T.]
A. Fryxell hade föreg. år utgifvit Försök att bestämma frågorna om
undervisningsverkens reform. — A. O. Lindfors utgaf två program i
Lund s. å. om betydelsen af de klassiska studierna. — »En kyrkoherde
från Skåne» var C. A. Bergman, som s. å. utgifvit skriften Om svenska
skolväsendet eller elementarskolan. — Hans Järtas skrift s. å.
handlade också Om Sveriges läroverk. [E. T.J
Vid det beramade prästmötet skulle Heurlin vara prseses; han var
stiftets riksdagsman 1834 f. tillsammans med prostarne örhnberg och
Nordin; den senare var opponens vid prästmötet (1836).
Es. M. Tegnér, e. o. hofpredikant, blef anställd i riksdagens kansli
1834 f.
Yttrandet om fattigvården se ofvan s. 132 ff.
Biskoparna Hedrén och Thyselius hade redigerat förslaget till
kyrkolag; jfr ofvan under n. 20.
w. Om fru Tersmeden på Rottne boställe, en kusin till mag. C. F.
Rappe, se ofvan under n. 34. Jfr n. 66.
65. Originalet som n. 6.
Kanslisten M. Westmark tjänstgjorde som kopist i
Ecklesiastikexpeditionen.
Kyrkoherden A. V. Mellin i Kärda hade nyligen aflidit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
