Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tegnér, som på återresan från Karlsbad gästat Mohnike i Stralsund,
hade med honom gjort en tur på Riigen och då besökt staden Bergen.
Trinius och Läffler voro bokhandlare.
92. Om biskopsförslaget i Karlstad, där Geijer kom på andra
rummet, se ofvan under n. 89. Jfr också Wallins bref till Tegnér, tr.
i Ur Es. Tegnérs papper s. 357 f., samt Geijers bref till konungen, tr.
i E. G. Geijers Samlade Skrifter bd. 1:8 s. 497 f. Geijer skref till Tegnér,
att han hvarken ville »skiljas från Upsala eller från Sveriges historia,
för hvilken jag endast i närheten af biblioteker och arkiver kan arbeta».
[E. T.]
»5. Se föreg. anm. —
Tegnér hade i mars 1834 flere besök på Östrabo, hvarom han skrifver
i ett litet bref till svågern G. Myhrman d. 16. 3. 1834: »Beskow reste
härifrån i går, och i morgon väntar jag Faxe från Stockholm.» —
Beskow reste nu med sin fru utomlands; jfr brefven n. 100 och 104.
itt. Originalet som n. G.
05. Originalet lios Bibliotekarien R. Almqvist, Lund.
J. M. Almqvist, som varit docent i historia i Lund och nu var
kyrkoherde i Skärstad (f såsom prost 1873), hade föreg. år utgifvit dels
Undersökning om Lutheranismens förhållande till den christliga
öf-vertvgelsen, dels Andaktsstunder (predikningar), hvilka arbeten han
nu öfversändt till Tegnér. Jfr hans svar på detta bref, tr. i Ur. Es.
Tegnérs papper s. 358 ff.
Om Almqvist och hans komminister Slettengren se f. ö. ofvan under
n. 55 o. 79.
D:r Almqvist var adressatens far, jfr nedan under n. 141. Ludvig
var en yngre son till denne, nu gymnasist i Växjö (slutl. statsråd o.
justitieråd).
Hausmanns bok var måhända »Cathecliismus der christi. Religion
in evangelischer Lauterkeit, gestiitzt auf d. Heil. Schrift u. d. Vernunft.»
06. Originalet som n. 6.
Professor Rogberg (se ofvan under n. 49) var svåger till lektor
Elm-gren i Växjö.
C. E. Eneroth blef s. å. utnämnd till kyrkoherde i Långaryd; jfr
brefvet n. 118.
97. Järtas recension af Agardhs utgifning af Björnstjernas skrift
om den engelska statsskulden, se ofvan under n. 81.
Rörande statssekreterare-sysslan förklarade Agardh för Tegnér:
»Om den befordran, du nämnde, några ögonblick varit i fråga, skulle
jag genast förklarat att jag icke var den vuxen, och att jag aldrig
skulle emottaga den. Men om allt sådant kan ej förtroende göras i
bref, utan får det uppskjutas till dess vi råkas.» [E. T.]
Agardhs son Jakob blef 1834 docent i botanik. S. å. flyttades
adjunkten i botanik Elias Fries som professor till Uppsala. Agardh,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
