Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om fru Hilda Wijk, f. Prytz, gift med den betydande ledamoten af
borgarståndet Olof W., se E. Wrangel, Den Blåögda; jfr också
bref-ven n. 131, 143 m. fl.
På Käfvinge utanför Stockholm bodde om somrarna statsrådet
G. Poppius, gift med Anna Gustava Hochschild (se nästa bref).
Grefvinnorna Ugglas och Björnstjerna. ff. von Stedingk, hade under
Tegnérs förra riksdagsvistelse (1829) hört till hans intima umgänge.
Malin var Beskows hustru (Magdalena af Wåhlherg).
10.’>. Originalet i Svenska akademiens arkiv. Faesimil flerstädes
(äfven i jubelfestupplagan af Tegnérs Samlade skrifter).
Agardh hälsades vid sitt inträde i Sv. akademien af Tegnér med
dikten ofvan s. 47 ff.
107. Se ofvan under n. 98.
108. Originalet som n. G.
J. S. Linnell var komminister i V. Torsås, f 1836. —Om Wadell se
ofvan under n. 98.
»Bostedt» är sannolikt felskrifning för Boström: magister P. J. B.
blef 1830 lärare vid Lunds katedralskola. — Th. von Baumgarten var
protokollssekreterare i Ecklesiastikexpeditionen.
Kaptenen, slutl. öfverstelöjtnanten G. G. von Boisman hade utmärkt
sig under fälttågen vid 1800-talets början.
101». Originalet tillhör den Francska familjen (Wigersberg).
öfverstinnan M. Ehrenström, f. Pollet (se ofvan under n. 8), hörde
till det Tegnérska umgänget i Stockholm.
110. Originalet i Kgl. biblioteket. Jfr Agardhs bref till Tegnér,
tr. i Ur Es. Tegnérs papper s. 362 f.
Ling invaldes i Sv. akademien d. 12. 1. 1835 med 12 röster;
Atterbom hade f. t. gjort sig omöjlig där genom sitt förnyade angrepp på
Leopold. Se G. Ljunggren, Svenska Akademiens hisloria II s. 66 f.
Askelöf blef aldrig invald i akademien. Agardh hade för Tegnér
framhållit, att ett val af Askelöf, som redigerade den konservativa
tidningen Sv. Minerva, skulle tolkas politiskt och särskildt som en
krigsförklaring mot »anarkisterna». Agardh erkände annars villigt
hans stora stilistiska talang: »Sedan Kellgrens tid har ingen skrifvit
en sådan svenska.» [E. T.]
111. Om fru Tersmeden, hennes man och mor se ofvan under n.
34 o. 66.
Tegnér synes ha med brefvet skickat sitt versifierade svar på
Agardhs inträdestal i Sv. akademien, som blifvit tryekt i Sv. Minerva.
Malcolm var namnet på en novell af H. Steffens. [E. T.]
112. Om Agardhs utnämning till biskop i Karlstad se ofvan under
n. 97.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
