Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om invalet i Sv. akademien se ofvan under n. 110. Af »de blå», d. v. s.
’excellenserna, var till slut blott A. G. Mörner mot Ling.
Frågan om utgifvande af en konservativ tidning synes, enligt hvad
Agardhs bref antyda, denna gång hafva utgått från kronprinsen Oskar.
I Journalen 1834, n. 301, lästes en (af Agardh författad) adress till
allmänheten rörande tidningsväsendet, som slutade med att inbjuda
författare af talang att diskutera dagens frågor. Den nya tidningen
skulle ha till ansvarig utgifvare P. A. Wallmark, Journalens redaktör,
samt ledas af Järta, Geijer och Agardh; man räknade också med
Tegnérs medverkan. »Minerva står som en emigrant qvar emot
jakobi-nerna; detta kan icke vara», skrifver Agardh. »Girondisterna måste
uppträda och göra bättre sin sak än i Paris.» [E. T.]
Liksom så många andra publicitetsförslag denna tid förföll äfven
•detta. Wallmark ansågs icke af alla lämplig som redaktör. Han blef
emellertid nu ställd i spetsen för Posttidningens efterträdare för några
är. »Sveriges StatsTidning», hvilken började utgifvas med december
s. å. och som förde regeringens talan i pressen under ledning bl. a. af
grefve G. Lagerbjelke. [E. T.] Jfr brefvet n. 122.
Konstitutionsutskottet hade beslutat förordna om riksrätt mot hela
regeringen (utom statsrådet Mörner) på grund af dess åtgärder i
stats-Jånefrågan. Riksrättens utslag blef frikännande.
11S. Originalet som n. G.
Om tillsättningen af Långaryds pastorat se ofvan under n. 96. J. W.
‘Tullberg hade tydligen bakom Tegnérs rygg sökt skaffa sig pastoratet
•(fick följ. år ett annat, se ofvan under n. 67).
110. Originalet som n. 3.
Lings företrädare i Sv. akademien grefve A. F. Skjöldebrand kallas
här »Oden» efter namnet på sin hjältedikt Odin (1816). [E. T.]
Det poem, för hvilket löjtnanten frih. C. A. Adlersparre 1834 fick
det mindre priset, hette »Kärleken i döden» (omarbetning af »Albano*
från 1831).
Fru Micliaelson hörde genom familjen Benedicks (se ofvan under
n. 73) till Brinkmans vänskapskrets.
121. Om Palmsers artikelserie Bref till Svenska Minerva se ofvan
under n. 112. Tegnér hade vid skrifvandet af brefvet n. 112 ännu icke
sett de senare artiklarna.
122. Originalet som n. 110.
Svar på Agardhs bref tr. i Ur Es. Tegnérs papper s. 364 och 36G ff.
Om det planerade tidningsföretaget och om StatsTidningen se ofvan
under n. 117.
Tegnérs bitterhet mot den liberala pressen hade, såsom brefven i
denna del visa, så småningom uppstått under 1830-talets första år.
Med orätt har man således påstått, att Palmsers kvicka otidigheter
varit orsaken till densamma. Fejden blef emellertid från denna tid
öppen och akut. Jfr brefven n. 125 och 127.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
