Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
August hade i dopet också erhållit namn efter kejsar Nikolaus af
Ryssland, hvilket af många ansågs som ett onödigt fjäsk för den rvske
sjiilfhärskaren.]
»Sökande militärers antal [till postkontoret i Lund] lär vara
oräkneligt. Vore frågan om att storma ett batteri, är troligt att färre
anmälde sig. Det är oerhördt hvilken attrait posten har för svenska
arméen: jag fruktar att hela generalstaben slutligen blir postiljoner.
Ar der icke rum vid Ulriksdal för flera hjeltar, utan måste de
nödvändigt placeras vid tullbommen eller på postkontoret?»
Bland några smärre Tegnériana i Die Preussische Statsbibliotek,
Berlin, finnes fragment af ett bref till en Tegnérs svåger — det är
tydligen G. Myhrman (hans hustru Louise hälsas), och brefvet är
skrifvet i början af 1830-talet: Tegnér uttrycker förhoppningen, att man
måtte slippa riksdagen till år 1835, då kursens fallande »torde göra
det möjligt för Regeringen att nästa år börja utväxlingen, hvarigenom
förnämsta orsaken till urtima Riksdag är försvunnen». —
I Kgl. biblioteket finnes ett litet odateradt bref skrifvet — troligen
på hösten 1833 — till grefvinnan Ch. Mörner. f. Arfwedson, änka efter
riksståthållaren i Norge C. Mörner (bror till Tegnérs företrädare på
biskopsstolen); det lyder:
»Med många tacksägelser återsändas härhos de lån t a Böckerna*
Skulle Grefvinnan händelsevis ha
The Monlc af Lewis
el. The Bracebridge Hall
så anhåller jag att få låna dem på några dagar. Kunde jag tjena
med något som jag har af Bulwer och Grefvinnan händelsevis saknar
så var nådig och låt mig veta det.
Jag är väl nu något bättre men icke på långt när återställd
[hvilket jag] också föga hoppas att bli. Dylika anfall äro hvad Talleyrand
kallade »le commencement de la fin», ehuru den visserligen kan dröja
något. Emedlertid torde Grefvinnan tillåta att den första trappa jag
kan våga mig opp för blir Grefvinnans egen.» —
En annan, yngre dam, medo hvilken Tegnér vid denna tid började
korrespondera, var prosten N. Åstrands (i N. Sandsjö) dotter Wendela,
gift Hebbe, nu bosatt på Näsbyholm i Jönköpings län. Någon gång
år 1834 skref Tegnér till henne bl. a. följande (här meddeladt efter
Hilda Dixelius-Brettner, Signe Hebbes minnen s. 30; originalet,
f. n. hos professor V. Vedel, Köpenhamn, är icke tillgängligt):
»Det är en olycklig egenskap hos mig att jag för umgänget alltid
föredragit den bildade kvinnan. Jag har lefvat och vill dö om icke i
de skönas, så dock i det skönas tjänst. — — Kvinnan bär i allmänhet
en resonnansbotten i sitt bröst och är full af naturpoesie och det drar
mig till henne, men finner jag i dess ställe endast ihålig fåfänga, ytligt
coquetteri, kanske äfven list och ränker, då känner jag mig dubbelt
bedragen och förstämd. Jag hatar det triviala hos mannen, men ännu
mer hos qvinnan, ty hon är icke född därtill.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
