Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norberg (Lund 1815—17) således vid början af denna period.
Bland Monografier i denna väg på Svenska är blott att
nämna Tollessons framställning af de första Kristnas
lefvande tro och heliga lefverne, 3 Del. (Sthlm 1830) som dock
är föga annat än öfversättning. Angående Missionsverket
ha vi öfversättning af Buchanan om Kristendomens framsteg
i Asien (Sthlm 1817). Utdrag af Engelska
Missions-Socie-tetens Berättelser för åren 1795—1815 (Sthlm 1817).
Blum-hardt, Evangeliska Missionsverkets framsteg, ’ öfvers. af
Hseggman (Sthlm 1829). Evangeliska Brödraförsamlingens
Missionshistoria, öfvers. (Sthlm 1833) m. fl. Till
Kyrkhistorien hör äfven L’lorente, Påfvarnas Historia, 2 D.,
öfvers. (Sthlm 1826). I allmänna Dogmhistorien, Kristna 1
Dogmernas Historia, af Augusti, öfvers. af Fahlcrantz
(Fahlun 1821). — I afseende på Svenska Kyrkan särskilt,
utmärka sig Thomxi Kristna Kyrkans Historia i Sverige I
(Örebro 1817) och samme Författares Skandinaviens Kyr- I
kohäfder, 1 D. (Chrstad 1835) väl icke genom kritisk nog- I
granhet i undersökningen eller någon fulländning i fram- I
ställningen, men förtjena dock aktning såsom det enda I
försök att fullständigt berätta Kyrkans öden i vårt land.
I anledning af 1830 års jubelfest utkommo några Skrifter
angående Kristendomens införande i Norden och särskilt
i Sverige af C. E. Bexell, Boman, Reuterdahl, bland hvilka
den sistnämdes Ansgarius eller begynnelsepunkten af
Kristendomen i Sverige (Theol. Qvartalskr. 1830) är den
utförligaste, ehuru den ock innehåller mycket annat än det
som angår Kyrkans Historia. Skriften är ämnad att vara
en slags Inledning till en allmän Svensk Kyrkohistoria,
hvaraf ett annat fragment af samme Författare är den
Helige Sigfrid, infördt i Skandia, I B. 1 Häfte. — Ur
Svenska Prestestandets Arkif hafva S. P. Bexell, Alilquist 1
och Lignell meddelat, i synnerhet för sednare tider, inte- 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
