- Project Runeberg -  Samlade skrifter. Ny kritisk upplaga, kronologiskt ordnad / 8. 1836-1839 /
115

(1918-1925) [MARC] Author: Esaias Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

■ förhållande Protestantiska Kyrkan uppkom oeh utbildades.
Den hade i början att kämpa med en oerhörd öfvermakt både
ji tänkesättet och materiella krafter. Den behöfde alltså och
I erhöll äfven bistånd af Furstarna, icke utan allt afseende
jpå politiska förhållanden. En Kyrka som begär skygd af
verldsliga makten för att vara till, kan icke rätt uppgöra
| villkoren för sina och Statens ömsesidiga rättigheter. Luther
|dog för tidigt för att annorlunda än provisoriskt ordna
denna vigtiga del af Reformationsverket. Han hade ingen
| efterträdare, oeh qvarlemnade åt Lutherska Församlingen
( mera sitt namn än sin stora och klarsynta Anda. Frågan
om Kyrkans rätt bestämdes derföre mycket olika i olika
länder, och är ännu i dag föremål för en bekant vettenskaplig
Itvist i Protestantiska verlden. I Sverige föll denna fråga
Istraxt från början i Gustaf Wasas väldiga, men stundom
I hårda händer. Huru godtyckligt både han och hans
Efter-Iträdare behandlade den, är kändt af Kyrkohistorien. Det är
lotvifvelaktigt rätt och protestantiskt att Kyrkan ligger,
*icke utom och bredvid, utan ligger inbyggd i Staten, liksom
hjertat i menniskokroppen. Men härigenom vänder hon
I också alla sidor åt det borgerliga lifvet, och hennes eget
Jområde, sjelfva Tempelgården, är kanske icke alltid
behörigen afstängd. Konungens Befallningshafvande äro
inblan-|dade i flere kyrkomål der deras åtgärd kunde umbäras; och
hvad domsrätten angår, så är den likaledes fördelad efter
i grunder, som väl torde behöfva en undersökning.
Författ-t ningarna förete härvid den egenheten att, äfven vid
Embets-lfel, ransakning är förlagd på ett ställe, men pröfning och dom
|på ett annat. Att bestraffningsrätten hos Domkapitlet är
linskränkt till varning, suspension och afsättning i afseende
pä Presterskapet må vara riktigt då Domkapitlet är en
andelig Domstol; men mången försummelse i Embetet, helst
i de rent administrativa delarna deraf, är för lindrigt be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:18:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnersam/8/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free