Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan, litteraturen och skolan, talar tillräckligt, huru Herr
Biskopen uppfattat och förvaltar sitt embete. Till allt
sträcker Herr Biskopen sin uppmärksamhet, allt följer
Herr Biskopen med sin skarpa blick och sitt ljusa
förstånd, och sitt ädla hjerta. Öfverallt träffa vi vår Biskop
upplysande, rådande, uppmuntrande, varnande och, om
det någon gång behöfves, med mildhet rättande och med
faderskärlek bestraffande. Men om Stiftets Presterskap
är stolt deröfver, att Herr Biskopens ära, som tillika
är fäderneslandets, närmast återfaller på Vexjö Stift, som
räknar Herr Biskopen som sin ädlaste Son, så veta vi ock,
hvilka förbindelser denna ära ålägger oss sjelfva. O! måtte
föremålet för vår stolthet icke behöfva förneka oss, icke
blygas öfver oss! Vi hafva i dag emottagit anvisningar,
råd och förmaningar, utgångna från det för Kristendom,
mensklighet och dygd varmaste hjerta. De sköna, herrliga
orden hafva ock trängt in och bosatt sig i våra bröst.
Aldrig skola vi glömma dem; med allvar och nit skola vi,
livar och en på sin plats och efter sin förmåga, söka
efter-lefva dem. Helig är föresatsen, ren är viljan — mera fordrar
icke vår ädle Biskop — och han skall öfverse med livad vi
af svaghet fela. Också är af oss Gamle icke det
hufvudsakligaste att vänta för Tegnérs ära såsom Biskop.
Visserligen måste vi upplifvas, muntras och styrkas af en så
lefvande, själfull Styresman. Men vi tillhöra likväl mera
en försvunnen tid, som gifvit oss våra åsigter och vanor.
Med det uppväxande slägtct är förhållandet olika: de Unge
emottaga nu sin bildning, och lycklige de, att den gjutes
i nya, friskare former. Såsom fäder glädja vi oss, att vårt
gamla, ifrån ålder berömda läroverk bibehållit eller rättare
förökat sitt anseende. Förtjensten deraf tillhör väl närmast
de utmärkte och nitiske Lärare, som handleda våra barn;
men livem är det, som väljer och kallar dem? hvem är det,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
