Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så mycket I förmån och önsken». Sålunda är viljan väl en
Guds gåfva, och den yppersta, ty hon kommer från den store
Guden och icke från Demiurgen. Men derjemte är hon äfven
vår egen gåfva, vi kunna äga henne när och i hvad mån vi
behaga. Hon är den gudaburna, den enda gudaburna på
jorden, hon bär frihetens outgrundliga myster i sin barm,
och derför ler hon åt lyckan. När hon säger: »jag vilh, då
halkar spiran ur slumpens hand, och Englarna falla ned
och tillbedja henne. Viljan är menniskans högsta kraft,
hon är kärnan i lifvet, hon är tyngdpunkten i andans verld.
Dorföre sitter hon med rätta vid styret och blickar opp till
sin fränka, till himlahvalfvets vilja, den orubbeliga nord- j k
stjernan, som lyser och vägleder öfver de stormiga djupen.
Verldshistorien känner henne, der har aldrig skett något
stort och herrligt der icke hon var med. Zeno skröt med henne h
i Stoa, men Christus bar henne, ödmjuk och tyst, till Gol- na
gatha. Det är den stora, den fasta viljan som gör den store ty
mannen och halfgudarna; men äfven oss små och ringa !al
kan hon adla. Du vet livad du lärt, och det kan vara mycket iii
olika både till omfång och värde, och i allt fall har du lärt i
det af andra; men det förnämsta är att du vet hvad du vill, i
ock det kan ingen annan lära dig än du sjelf. En livar p
han ej forska det sanna, ej bilda det sköna. Men hvar och fji
en kan vilja det rätta, utan tvekan och vankelmod; och lii
det är den viljan som jemnar allas öden, hon är verlds- Föi
styrelsens Theodicé, hon är menniskolifvets hjeltedikt, som a#
alltid slutas med seger. Kalla henne hur du vill, sjelf- åi
ständighet, mod, karakter, heder; namnet kan förändras, lr
men begreppet blir detsamma. Hon är och förblifver en fa
under det att allt det andra vexlar. Det är den andans !|
enhet, under de mångahanda gåfvorna, som jag värderar, ila
det är den som jag önskar Eder, I ynglingar — och oss alla. ii?
Den högste beskydde Er! Farväl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
