Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
christendomen är endast fromhetens dopnamn. Men
visserligen böra vi erkänna, att fromhetskänslan derigenom
blifvit utvecklad och stegrad, och upplyftad på den plats, der
hon bör stå, på mensklighetens tinnar. Visserligen har
Christi lära rensat bort fromhetens skal, och lagt dess kärna
i dagen. Hans lefnad var de frommas förebild, hans död
var uppoffringens seger; och med rätta står korset nu mera
som tornspira på Guds tempel; för det korset böjer med
rätta hvarje ädelt sinne sitt knä.
Det är till en sådan fromhets tolkar oclr budbärare
ibland folket, som jag i dag viger Eder, I unge Män och
Bröder. Jag fruktar, att jag viger Eder till svikna
förhoppningar, till långvarig strid, der segren är oviss och
nederlaget troligt. Vi lefva i en ofrom tid, mer ofrom,
fruktar jag, än de fleste föregående. Sen Er omkring!
Det är inga fromma Gudar, som menniskan nu dyrkar,
utan en afgud i sitt eget fåfänga hjerta, för hvilken hon
alltjemt faller ner och tillbeder. Hennes egen
obetydlighet, hennes lumpna sjelf, är för henne skapelsens medel-‘
punkt; och det är lätt att inse, hvad det skall bli af en
verld, som har likså många solar som det finnes
dåraktiga, betydningslösa, egennyttiga, enskilta viljor uti
men-niskoslägtet. Det solsystemet ger i sanning hvarken ljus
eller värma; och derföre går det också idel frostnätter
genom dagens häfder, de ljusa, de varma, de kraftiga
An-darne äro spridda som stjernor i en mörk natt och vada
och drunkna i molnen. Eller hvar äro nu de folk, som
låga upp i herrlig ifver, och våga gods och lif och blod för
Tro, eller Ära eller Frihet? Visserligen talas och skrifves
ideligen och ända till vämjelse om folkens frihet, men det
är en frihet som lemnar menniskan till slaf, ja till lifegen,
åt den sämsta af alla Herrar, åt hennes eget Jag, med
sina vexlande hugskott. — Det är en förderflig, en förstö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
