- Project Runeberg -  Samlade skrifter. Ny kritisk upplaga, kronologiskt ordnad / 8. 1836-1839 /
335

(1918-1925) [MARC] Author: Esaias Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

smula liflighet i fantasien, ett energiskt språk, ett mindre
vanligt välde öfver formen, må väl ingrediera i Poesien,
men utgöra dock ingalunda det enda eller ens det
väsendt-liga deraf. Detta förklarar således icke nöjaktigt den
liderliga popularitet som jag äger — och föraktar. Jag tänker
mig saken på följande sätt:

Svensken, liksom Fransosen, älskar i Poesien
företrädesvis det lätta, klara, genomskinliga. Äfven det djupa
fördrar han, ja värderar; men det skall då vara ett
genomskinligt djup, han vill kunna se guldsanden på vågens botten.
Allt grumligt och mörkt som ej ger honom någon klar bild,
vore det än så djupsinnigt, är honom vidrigt.

»Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta*

tror han; och klarheten är ett nödvändigt villkor för allt
som skall verka på honom. Härigenom skiljer han sig från
! Tysken, som till följe af sin kontemplatifva natur icke
blott fördrar utan äfven föredrar det mystiska och
nebulösa, hvari han älskar att ana något djupsinnigt. Han har
mera Gemuth och tungsint allvar än Svensken som är mera
ytlig och lättsinnig; deraf komma känslomystiken och
hemorhoidalkänningarna i Tyska poesien som vi icke ha
sinne för. I ingen Poesi är det gråtmilda känslopjunket,
den eviga formlösa trånaden, så malplaceradt som i den
Svenska. Tyska naturer, såsom Stagnelius och Atterbom,
ehuru i öfrigt rika på poesie, få derföre aldrig någon
popularitet i Sverge. Geijer sjelf, med allt sitt snille, är icke
populär utom sä vida han är klar, hvilket ej alltid inträffar.

I afseende pä sjelfva Andan och verldsåsigten hos
Poeten, så älska vi företrädesvis det lefvande, friska, raska,
modiga, ja öfvermodiga. Ingeborg säger om Frithiof:

Hur glad, hur trotsig, hur förhoppningsfull 1
Han sätter spitsen af sitt goda svärd
på Nornans bröst, och säger: du skall vika.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:18:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnersam/8/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free