Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P r est vig ning d. 22 Decbr 1839.
Mine Bröder! I håfven i dag inställt Eder för att
invigas i ett Embete hvars vigt jag hoppas att I redan
till-räckeligen öfverlagt. Det är i sanning ett v ig tigt Embete,
icke genom något yttre anseende, icke heller genom något
utmärkt inflytande på verldsliga angelägenheter. Men det
är vigtigt genom det inflytande det bör hafva på
angelägenheter af en högre ordning, på förståndets upplysning,
på viljans förbättring, på frid i lifvet och på hopp i döden.
I skolen förkunna en lära som i sin enkelhet likväl
innefattar det högsta och yttersta, en lära hvarförutan
vis-lietens lampa brinner dunkel, och lifvets tröst talar endast
med stapplande tunga. I skolen förkunna en lära som
med rätta kallas försoningens, emedan dess afsigt är att
försona menniskan med Gud, det vill säga att återställa
iet brutna förhållandet mellan himmel och jord, och föra
dss alla tillbaka till det mål hvarifrån vi förirrat oss; en
ära som bär lifvets nycklar i sin hand, och lik Gudasonens
noder, bär salighet i sitt sköte. Att rätt förkunna henne
ir derföre icke blott ett vigtigt utan äfven ett ansvarigt
vall. Ty de pligter I nu skolen åtaga Er kunna icke utan
msvar försummas. I skolen ansvara derför inför Gud
ivars värf I fören på jorden, inför menniskor hvilkas
led-’ling blifver Eder anförtrodd, inför Ert eget samvete som
låller räkning öfver Ert eget uppförande och aldrig dag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
