Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag tackar dig för det du sökt försvara mig för pöbeln.
Jag har tänkt på att i en Dunciade uttala min tanka om
hela denna After-Liberalism, men tror ieke det skulle uträtta
någon ting. Saken är verkeligen allvarsam och hjelpes
hvarken med skämt eller allvar. Den går genom Europa:
massorna, som förr voro stumma ha nu funnit sin organ och
ge-nomdrifva troligtvis sin sak. I England der motsatserna
äro starkast bryter det väl först löst, kanske äfven i vår
tid, och alla krig bli, tänker jag, hädanefter borgerliga.
Något godt följer väl också af en sådan galenskap. Först
sedan dessa lösliga idéer bemäktigat sig väldet oeh
praktiskt bevisat sin oduglighet att styra samhället, träder det
gamla äter in i sina fordna rättigheter. Det är den rätta
Restaurationen: all annan är omogen oeh haltlös. I Sverge
tänker jag fordras århundraden innan vi komma dit, i
synnerhet om Styrelsen hade litet mera consequens och kraft.
Men öfvertygelsen att det rätta och förnuftiga ändå måste
duka under, gör att jag med en slags resignation åskådar
tidshändelserna. Hvartill duger också en och annan
generation om icke att falla ett offer för sina egna utsväfningar.
Menniskoslägtet blir ändå qvar, möjligtvis litet klokare än
förr, och Individen är intet värd.
Helsa Brinkman. Han har skrifvit ett långt bref till
Heurlin och beklagat sig öfver — att jag ej på länge skrifvit
honom till. Han skrifver goda bref, men gör det också,
besynnerligt nog, till sitt lifs bestämmelse. Liksom allt
umgänge så har jag äfven för det mesta afbrutit all
bref-vexling. Mitt lynne är nedstämdt, dels genom en ärfd
melankoli, dels genom sjuklighet, dels äfven genom andra
förhållanden som vore för vidlyftigt att omtala. Mitt lif
är glädjelöst, men så hoppas jag också att det snart är slut.
Det skall icke bekymra mig ty jag har verkeligen ingen
ting att lefva för. Klandret att jag ingen ting skrifver är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
