- Project Runeberg -  Samlade skrifter. Ny kritisk upplaga, kronologiskt ordnad / 8. 1836-1839 /
454

(1918-1925) [MARC] Author: Esaias Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tiskt värde. Du ser att jag är uppriktig: dock erkänner
jag att jag ej förstår mig mycket på det dramatiska och
borde således ej dömma deröfver.

PrestmötesHandlingarna äro ännu ej tryckta. Vi
öfver-enskommo väl om grunderna för vissa ekonomiska
angelägenheter, men detaljerna måste utarbetas af Deputerade
som sammanträda i nästa månad. Jag har ansett för bäst
att uppskjuta tryckningen tills Akterna blefve fullständiga.
I sommar komma de ut, och jag skall då skicka dig dem;
men ingenting märkvärdigt innehålla de.

Lycka till ErkebiskopsförslagetI Wallin tros afsäga
sig förtroendet, och du tror jag ej heller skulle gerna
emottaga det. Således är väl Wingård sjelfskrifven och passar
också bäst för det politiska, ehuru i vår tid ingen passar
fullt derför.

Min helsa är bättre och jemnare än mitt lynne. Till
det sednare bidraga väl flere orsaker men kanske mest en
ärftelig fallenhet för hypokondri, efter vanligheten
omvex-lande med ytterlig glättighet. Jag afsöndrar mig ofta, icke
utan bitterhet, från menniskor och är då odräglig både för

mig sjelf och andra. Dessemellan bära mig väl vingarna

ännu, men för det mesta i stjernlösa rymder. Lycklig du
som slagit tvifvlet inunder dig och lefver pä din egen
uppenbarelse! Lycklig äfven den som ej känner någon harm öfver
den pöbelaktiga riktning som tiden tagit, helst i vårt eget
fädernesland. Att jag föga eller intet skrifver är föga
förlust: allmänheten och jag ha längesedan ledsnat vid
hvarandra, och lefva som frånskilda Makar. Men att jag känner
hur en sådan harm utmerglar mitt sinne och upplöser det
i grubbel, att jag förnimmer ett slags skörbjugg i själen, en
apathie, en overksamhet, en leda till lifvet och livad jag
deri skattade högst, att med ett ord

»Vila cum gcmitu fugit indignala sub umbras».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:18:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnersam/8/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free