- Project Runeberg -  Samlade skrifter. Ny kritisk upplaga, kronologiskt ordnad / 8. 1836-1839 /
467

(1918-1925) [MARC] Author: Esaias Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Till C. G. von Brinkman. 42.

öslrabo d. 31 Maj 1837.

Bäste Brinkman! Jag blef både glad och förvånad när
jag för några dagar sedan emottog ditt sista bref; och att
säga sanningen skämdes jag också icke litet dcrför. Du är
bra ädelmodig som, sedan jag så länge försummat dig, ändå
kommer ihåg mig, och det med ett sådant bref, så långt, sa
vänskapsfullt, så intcressant och lärdt. Tro mig, det skall
jag aldrig glömma. Icke heller har jag tegat af glömska eller
kallsinnighet för dig. Jag vet nog att jag aldrig haft någon
redligare vän, likaså litet som någon korrespondent på
ringaste sätt jemförlig med dig. Men orsakerna ha varit helt
andra, och du känner dem till en del, »Infandum, regina,
jubes renovare dolorem» och hvarom, kanske, en annan
gång. Det vissa är att jag, i mer än två år, afbrutit all
brefvexling, utom den oundvikliga i affärer. Dit hör, i
Stockholm, äfven till stor del den halflitterära jag stundom
fört med Beskow. Jag vet att jag gjort orätt, stött många
och sårat mina vänner. Men jag kunde ej förmå mig att
skrifva idel dumheter, som icke passa mindre till någon
menniska än till dig — och annat hade jag ej att säga. Jag
har lidit mycket, bäste Brinkman, och är visst icke ännu
återställd, ehuru på bättringsvägen. Du är icke prest, men
jag är dock säker på du skulle absolvera mig, i fall jag
biktade. Sed longum est enumerare proelia. Måtte jag och
hela verlden kunna glömma det!

Jag är sedan flere dar inneliggare och medicincrar för
hemorrhoidalplågor, som jag ej känt på länge. Jag ville
dock, min opasslighet oaktadt, ej dröja med att låta dig veta
’ att jag ännu, taliter qualiter, lefver, och tackar dig af
hjer-I tat för din vänskap, ditt öfverseende, ditt ädelmod mot ett
| sjukt sinne, sjukare än du tror, ehuru nu konvalescent.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:18:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnersam/8/0473.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free