- Project Runeberg -  Samlade skrifter. Ny kritisk upplaga, kronologiskt ordnad / 8. 1836-1839 /
581

(1918-1925) [MARC] Author: Esaias Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sorgliga stunder; men så är också hans svärmande
förtjusning något värd, ja egenteligen mest värd af allt här i lifvet.
Mot den förstnämde har jag ingen ting annat än att den
egenteligen icke är — kärlek. Men man kan möjligtvis
umbära den, och känna sig lycklig utan att genomgå detta
eld-prof. Lifvet framgår då som en stilla flod, utan vattenfall
och med knappt märkbar rörelse; himmelens stjernor spegla
sig äfven deruti, ehuru litet blekare. Du med ditt liljehvita,
lugna, harmoniska sinne har deciderat dig för denna kärlek
och finner dig nöjd med den.. Den andra, den rosenröda,
är en yr- och Trollhätta, som slår kullerbytta genom
lifvet, har och ger mycket nöje, men föga ro. När du lefver
Idyller, så lefver han idel Dithyramber. Begge två äro
rätt sköna Skaldearter, ehuru min Natur inklinerar mer för
den sistnämde.

Således, något nytt och bättre än hvad du redan har,
kan jag icke önska dig. Men väl kan jag önska att det må
fortfara, och att dina vänner alltjemt måtte få glädja sig
öfver din lycka. Glöm dem icke heller, goda Hilda. Vi äro
många som älska dig, men ingen varmare, hjertligare,
uppriktigare än jag.

Jag beklagar Baron Munck som ej kan öfvertala sin
Nunna. Jag tycker annars han, för sitt yrke, är en hyggelig
| karl, till och med interessant genom den svårmodighet som
målar sig på hans ansikte. Att en flicka så der afslår alla
anbud, äfven de antagligaste, hänvisar, fruktar jag, på en
Naturirring, en desorganisation i hjertat som bestraffar sig
sjelf. Har hon verkeligen en äldre böjelse för sin Kusin, så
är det underligt att ingen af hennes vänner fästa hans
uppmärksamhet derpå. Flickan är ju ung, hyggelig, okonstlad
och rik derjemte: jag tviflar att Carnegie kunde göra ett
bättre val.

Af Emilie Dickson hade jag i höstas bref från Richmond.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:18:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnersam/8/0587.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free