Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äro godt skrifna. Det fägnar mig att vi tänka lika om de
stående skolorna. De äro undervisningens vaccin och ha
gifvit folket afsmak för skolan. Din tanka om
Söndagsskolor och hemlexor skulle jag dela i fall föräldrarne
dels vore säkrare i sin läsning, dels mindre håglösa för saken.
På de allra flesta ställen fruktar jag att innanläsningen
icke med tillbörlig säkerhet kan bibringas utan skolmästare.
Det vore emedlertid en stor fördel om dennes biträde kunde
inskränkas dertill allena. Den hjelp Söndagsskolan lemnar
bör derföre ingalunda försmås, och jag har redan
föranstaltat några sådana. Att för öfrigt föräldraundervisningen
är den bästa och naturligaste af alla, tål intet tvifvel.
Komme vi en gång derhän att hvarje Svensk far och mor kunde
med säkerhet bibringa barnen en nödtorftig kunskap i
innanläsning sä behöfdes ingen annan folkskola, i
synnerhet om vi hade någon garanti, att de äfven ville hvad
de kunde. Till dess måste det gamla Skolmästaresystemet
bibehållas. Utan publikt anslag kan dock detta ej
upprätthållas. Heurlin envisas med att ej vilja tillstyrka något
sådant, hvarigenom också troligtvis hela saken förfaller.
Det är visst sant att det är en communalskyldighet, men
på samma grund kunde det äfven vara en provinsens
skyldighet att bygga Lärdomsskolor och Gymnasier.––––––––-
För Riksdagen är Heurlin mycket bekymrad, och deri
tror jag han har rätt. Han klagar i synnerhet öfver den
mer än Fransyska lättsinnigheten hos högsta Vederbörande,
öfver lycksökeri och popularitetsjagt hos Statsråderna.
Jag anar intet godt af hela Sockenstämman. Jag fruktar
vi äro bjudna pä landets begrafning, och vi böra vara
beredda på likpredikan. Det är visserligen svårt att säga
vilken af de begge Statsmakterna som bär sig oskickligast
åt; men efter en blott 30-årig constitutionell uppfostran
ha vi redan bragt det så långt att massan af Nationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
