Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stodo i Götiska förbundets matrikel bredvid hvarandra (som resp.
Tetleifr och Thidrek). Om Franzéns bref till Tegnér se nedan under
n. 36.
B[erzelius] invaldes i Sv. akademien d. 18. 9. 1837 samtidigt med
A. M. Strinnholm och G. F. af Wingård. Om Berzelius’ inval se G.
Ljunggren, Sv. akademiens historia II s. 96 f. A. A. Grafström
invaldes 1839.
31. Kyrkoherden i Ölmestad (Växjö stift) L. P. Gagner fick sedan
Arvika pastorat.
Eknäs är boställe åt biskopen i Karlstad.
Om Agardhs och Reuterdahls polemik se ofvan under n. 19.
Chphr Fr. von Ammon utgaf sin Fortbildung des Christenthums zu
Weltreligion bd. I—IV, 1833—1840.
Tegnérs fränder i Värmland, kyrkoherdarna Lidén, Lagerlöf och
Lignell, hade befordrat Agardhs val till biskop i Karlstad.
»Wolfenbiittelfragmentem, en bekant religionshistorisk skrift af
Lessing.
35. Originalet som n. 6.
Wingård blef ärkebiskop först efter Wallins död 1839. Förhållandet
mellan honom och Wallin, liksom mellan denne och Heurlin (då
statssekreterare för ecklesiastikexpeditionen), var under dessa år ganska
spändt.
Efter Wingård uppsattes Domprosten i Västerås A. Bruhn (förut
lektor i Göteborg) på första rummet. Professor S. Grubbe och prosten
S. P. Bexell kommo icke på förslaget, icke heller professor C. G. Brunius;
denne, som var från Bohuslän, hade (år 1823) utgifvit en teologisk
afhandling.
36. Franzén hade vändt sig till Tegnér rörande den engelske
språkläraren i Stockholm G. Stephens, som ville utge en öfversättning af
Frithiofs saga, se Ur Es. Tegnérs papper s. 394 ff. — År 1835 hade i
London (och Paris) utgifvits en Frithiofsöfversättning af flere
personer (med olika signaturer).
Atterbom hade i sina Samlade Dikter omtryckt bl. a. sina polemiska
utfall mot Leopold, och detta hindrade ännu i ett par år hans inval
i Sv. akademien; se G. Ljunggren, Sv. akademiens historia II s. 95 f.
Jfr brefvet ofvan n. 42.
Docenten C. J. Lénström hade 1836 utgifvit både ett Försök till
lärobok i Ästhetiken och Sigurd och Brynhilda, saga på vers.
Franzéns åsyftade dikter voro Audiensen eller Lappskan i
Kungsträdgården och Drottning Ingjerd eller mötet på Eljarås.
37. Originalet som n. 21.
Se om planen att få Tegnér som biskop till Skåne E. Wrangel,
1Martina von Schwerin s. 268 f. Denna senare hade i sitt bref till Tegnér
utmålat särskildt A. Z. Petterssons sträfvanden såsom farliga. Denne
hade varit docent i Lund och sedan kyrkoherde i Landskrona, f. n. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
