Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om P[ontin] och Remmer se föreg. anm.
Runeberg hade angripit Tegnérs diktning i den bekanta uppsatsen
En Blick på Sveriges nu gällande poetiska litteratur.
Professor O. Kolmodin var känd som öfversättare af Livius oeh
Tacitus.
43. Originalet i Vetenskapsakademiens arkiv.
Om Berzelius" inval i Sv. akademien se ofvan under n. 33. Berzelius’
svar tr. i Ur Es. Tegnérs papper s. 398 f.
44. Originalet som n. 42.
Den förestående kyrkoinvigningen var i Gårdsby, se ofvan s. 16 och
209.
Om valen i Sv. akademien se ofvan under n. 33.
Den framstående franske författaren Xavier Marmier, som besökt
Tegnér på Östrabo, skildrade detta besök i sitt 1838 utgifna arbete
Histoire de la Littérature en Danemarc et en Suéde och meddelade
där äfven öfversättningar af några Tegnérs dikter. [E. T.]
45. Kapten Tersmeden på Rottne var ehef för det kompani vid
Kronobergs regemente, till hvars område Gårdsby hörde. (Till hans
fru är brefvet n. 25.)
Fru Bäckström innehade den tidens förnämsta värdshus i Växjö.
46. Originalet i den Hagbergska samlingen, Lunds
universitetsbibliotek.
Adressaten, född i Lund, var Tegnérs gudson. Jfr ett bref från
honom till Tegnér, i utdrag meddeladt af Anders Österling i
minnesteckningen öfver C. A. Hagberg s. 66 f.
Hagberg, som först ägnat sig åt den klassiska litteraturen och
öfver-satt från Aristofanes m. fl., utgaf 1837 en skrift Om den nya franska
vitterheten, som han skickade Tegnér. Han beredde sig nu att söka
den Norbergska professuren i Lund, hvarom han 1838 täflade med
C. J. L. Almqvist; se Österling anf. arb. s. 68 ff.
Macte nova, puer etc. se ofvan under n. 24. Hagbergs far G. P.
Hagberg, nu kyrkoherde i Rasbo, blef efter Wallin pastor primarius
i Stockholm.
47. Jfr C. A. Adlersparres uppsats om Tegnér i Anteckningar om
bortgångna samtida I.
Adressatens syster Louise A. hade aflidit d. 28 januari s. å.
48. C. J. Ekströmers fru Karin Eiehhorn hade en syster Hedvig,
g. m. stadsläkaren A. G. Franck i Göteborg; deras mor hette Margareta
Lovisa Ekenberg. Ekströmer (som adlats 1836) hade nu blifvit
generaldirektör öfver hospitaler och lasaretter i riket.
49. Om Tegnérs resa till Göteborg d. å. och umgänge hos familjen
Wijk, se E. Wrangel, Den Blåögda s. 50 ff. Tegnér bodde under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
