Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102. Den unga Emilie Dickson afled strax därpå i England.
Om Wijks systrar se ofvan under n. 90.
103. Man observere att detta bref är skrifvet samma dag som föreg.
(jfr anm. ofvan under n. 93).
104. Originalet som n. G.
Wingård hade i Sv. akademien hållit tal öfver sin företrädare grefve
G. Lagerbjelke (Sv. ak:ns Handl. bd. XIV). »Lagerbjelke var känd
för en viss cynism i sitt yttre uppträdande.» [E. T.]
Om arrendet af Statstidningen se G. Ljunggren, Sv. akademiens
historia II, s. 59, 69, 121.
I första häftet af C. A. Adlersparres Läsning i Blandade ämnen
infördes som inledning Tegnérs dikt, ofvan s. 39 ff. samt vidare bidrag
af Franzén, Fredrika Bremer, Agardh m. fl.
Skrifterna Upplösning är icke Upplysning och En Landtmans Tankar
etc. voro författade af B. von Beskow.
Reuterdahl började 1838 att utge sin stora skildring Svenska
kyrkans historia.
Tegnér hade, möjligen genom Agardh o. a. vänner, fått en
ofördelaktig uppfattning om Tliomander, hvilken uppfattning stundom
kommer fram i brefven på ett mycket kraftigt sätt.
Prosten J. J. Thomseus, kyrkoherde i Kristianstad, var en
synnerligen flitig författare på det religiösa området.
Om Appelberg se ofvan under n. 56. Tegnérs själfbiografiska
anteckningar skickades till Franzén (se brefvet n. 116) för G. Stephens’
upplaga af Frithiofs Saga, se ofvan n. 318 ff.
105. Heurlins bostad i Växjö synes ha då varit i närheten af det
Selldénska huset (vid Sandgärdsgatan).
Wallin kom aldrig att fungera soin talman i prästeståndet vid följande
riksdag: han afled redan den 30. 6. 1839. W[ingård] blef hans
efterträdare och talman vid riksdagen 1840—41.
Konsistorienotarien M. Gustafsson i Visby, som innehaft denna
syssla ända sedan 1801 (nu tillika kyrkoherde i Atlingbo), var en
mycket duglig ämbetsman, men själfrådig (ofta »sig själf lag») oeh
naturligtvis rätt besvärlig för en ny biskop, helst om denne mestadels
var frånvarande som Heurlin.
Någon extra skolrevision koin icke att äga rum. Först 1843
sammanträdde den ordinarie revisionen öfver rikets elementarläroverk. [E. T.]
Om striden mellan C. A. Hagberg oeh G. J. L. Almqvist för professuren
i Lund se ofvan under n. 40.
Till kyrkoherde i Tofteryd utnämndes s. å. kyrkoherden i Burseryd
P. Östberg. Konsistorienotarien G. H. Olin fick s. å. Göreryds
pastorat. S. G. Wiberg blef efter denne konsistorienotarie. (Någon Thulin
förekommer icke bland den tidens präster i Växjö stift.)
V. Cousin hade i två band utgifvit en serie uppsatser med titel »De
1’instruetion publique dans quelques pays de l’Allemagne et
parti-culierement en Prusse». [E. T.J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
