Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
US. Originalet har f. n. icke kunnat anträffas.
Sedan Sv. Minerva aftryckl sista delen af Tegnérs poem i
Adler-sparres Läsning, uppträdde Aftonbladet och Dagligt Allehanda med
artiklar därom. Jfr kommentaren till s. 39. I Aftonbladets uppsats
(1839, n. 75) hade Tegnér kallats »den åldrige skalden» och poemet
hade anförts som bevis »på den mänskliga naturens bräcklighet». —
»Det sista Poemet» var möjligen »Blackan», infördt i Aftonbladet n. 83
s. å. [E. T.]
Statstidningen innehöll den 15. 2. s. å. en uppsats »Om Folkskolor»,
undertecknad––––-r, samt den 23. 3. s. å. »Några ord om Municipal-
styrelser, i anledning af norska lagen om Förmanskapet, med
till-lämpning på Sverige». Författaren till dem var kronprins Oscar. —
I ett bref af den 16. 4. s. å. omtalar Heurlin denne såsom författaren
till den senare uppsatsen. [E. T.]
120. Originalet som n. 21.
Kommerserådet G. Ekman, en af Göteborgs inflytelserikaste
personer, var gift med Gustava Thörngren, kusin till adressaten.
Tegnér ämnade sig nu till Stockholm att deltaga i
kyrkolagkommitténs arbeten.
121. Originalet som n. 6.
Wingård hade den 20. 4. s. å. skrifvit till Tegnér: »Din resa till
Stockholm fägnar mig obeskrifligt. Du kan der hindra att det
förhastade kyrkolagsförslaget går igenom, så gjorde jag 1828 med det
Hedrénska otyget. I vår tid kan man fila rosten af gamla kyrkolagen,
men icke ersätta den och mindre gifva den en sådan klang som i Spegels
och Lindschölds tempelklocka. Hvad du gör, hindra förhastande!»
[E. T.]
Parenetisk (paränetisk), d. v. s. förmanande.
Wingård hade skickat Tegnér andra upplagan (1839) af sitt 1819
först utgifna herdabref »Till Götheborgs Stifts Presterskap» samt sitt
Tal i Göteborgs Sjömanssällskap d. 7 mars 1839.
Non sum qiialis cram etc. ur lloratii Oden b. IV: 1 v. 3.
Den 20. 4. s. å. hade Wingård skrifvit till Tegnér: »Ja, du har blifvit
nedrigt misshandlad. Men den som gifver sig i lek, får ock leken tåla.
Jag hoppas du, såsom Simson, drar ikull filistéernas ruckel. Våra
vänner i Carlstad hafva tagit illa vid sig och i ångesten bedt mig taga
dig i försvar. Nog är jag din småsven, men med träsvärd, da lijelten
sjelf har skarpa vapen.–––––-Nog kan du någon gång låta lyinlarne
veta, att du lefver. Men icke tror jag det vore dig värdigt att oafbrutet
byta ord med dem. Det är icke fair play emellan dig och dem.» [E. T.]
Om mamsell Spaak se ofvan under n. 56.
1 nyss citerade bref hade Wingård skrifvit vidare: »Det hedrar dig att
tänka på läroböcker åt prcsternn. Men de få icke vara så corpulenta
som din Bretsclineider och icke skryta med bildningen såsom den uti
Reuterdahls Inledning. Augustis Dogmengeschichte har jag; den är
öfvcrsatt af Fahlcrantz. Ilans archeologiska verk behöfver
sammandragas; men det skall icke vara fullt säkert i uppgifter.––––-På mitt
föranstaltande är Harms’ Pastoraltheologie (der Prediger, der Priestcr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
