Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[( Skaldens brorson Elof Tegnér, nu magister, var lärare vid Åmåls
I kola, sedan kyrkoherde i Blomskog. Hans styffar var U. J. Åberg,
0 ,e ofvan under n. 139.
Hans syster Hilda g. m. kyrkoherden Cl. Wahlund i Karlskoga, se
i. Wrangei,, Rämen och Tegnénninnet, s. 168.
144. På grund af de täta indragningarna hade såväl L. Hierta
,.ör Aftonbladet som F. W. Dalman för Dagligt Allehanda s. k.
an-p varingar — för »det tjugonde första Aftonbladet» tjänstgjorde f. d.
ergeanten P. J. Rönquist, och för »det tionde Dagligt Allehanda i
Jtockholm» boktryekerifaktorn A. W. Rosenberg.
us * *
,, I sina Studentminnen (I, 2 uppl. s. 197 f.) omtalar P. G. Ahnfelt, att
’ian efter brodern Nils Ottos död (den 1. 1. 1837) skref till Tegnér och
kickadc honom Thomanders minnesord, hvarpå Tegnér svarade:
Jag tackar för brefvet och beklagar med veldigt deltagande den
sorg-a«iga anledningen dertill. Jag tackar äfven för Thomanders
förträffliga minnesord, lika träffande karakteristiska som snillrika. Det skulle
rii arit mig kärt om jag kunnat bidraga något att hedra den bortgångnes
ninne, men efter hvad som redan blifvit sagdt, återstår föga eller intet
tt tillägga. Jonatan kände bäst sin David, bättre än jag. Jag har
e“ lessutom länge nedlagt rörelsen och rimmar ej mer. Jag skrifver ej
aer, jag lefver ett sorgeqväde, men öfver min egen död, ehuru den ej
ro nnu är tillkännagifven i tidningarna. Jag vet hvar den står säkrare
.. tt läsa. Hälsa din gamle far.» —
’ Följande yttrande, i anledning af Fredrika Bremers nyss utkomna
oman, ur bref från år 1838 meddelas efter jubelfeslupplagan bd. VI
. 388: »Grannarne medföljer; men var god skicka den åter så fort
,L ig göra låter, ty jag har bortlofvat den till andra. Damerna i staden
oct ro ej nöjda med sina egna romaner; de vilja nödvändigt ha andras,
irr Ivad egna böcker de kunna ega, betraktas som egna män, som litet
;tj öje ge. — Jag har en tid försökt att gå ut på alla bjudningar. Du
tore Gud, hvilket lif! Jag kan nu förstå betydelsen af en karakter,
ok om jag alltid skrattat åt, hvad fransoserna kalla en ennuyé. Jag
é örjar också tröttna vid ett så förtvifladt experiment. — Få se hvad
åren kan verka på mig. Hittills har den endast verkat reumatism.»
15 En del Tegnérbref, som ännu icke blifvit för utg:n bekanta, torde
äkerligen förvaras hos privata personer i landet. Några sådana, som
“I ommit till min kännedom, hafva icke blifvit tillgängliga för denna
pplaga; de flesta af dem torde emellertid äga mindre betydelse. På
,et uktioner går stundom ett och annat Tegnérbref, hvilket sedan döljer
ig hos någon enskild samlare. Ett sådant är det som såldes på den
® ,önnerbergska autografauktionen i Stockholm våren 1907. I en
rtikel i Stockholms Dagblad för den 23. 4. nämnda år citeras därur:
nde Hvad vi i Sverge, ja i Europa kalla publik, är egentligen ingenting
nnat än pöbel», och det tillägges af artikelförfattaren (Birger
Lun-iell): »I sin helhet är brefvet med all sin bitterhet hemskt.» Samma
^ on genomgår flere af ofvan meddelade bref från år 1839, man läse
ott. ex. n. 140.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
