- Project Runeberg -  Samlade skrifter. Ny kritisk upplaga, kronologiskt ordnad / 9. 1840-1846 /
75

(1918-1925) [MARC] Author: Esaias Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dikter. Maj 1840—1846 - Porträtt af en Anonym (1840)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stark har han varit till kropp och till själ, fast begge nu vissna,
gammal han blifvit, om ej qvinnor och Dikt varit till.
öfvermodig i fall du så vill, han kallar det modig,
tål ej det fruktande pack, kalkade kindernas pack.
Vikingaåder går genom hans själ och Ynglingåder,
orädd är han ännu. Vilja, så heter hans sköld.
Syndafallet är tungt. O Eva! med Adam och byxor!

Dikten är lätt deremot, komma dock blott af hvarann.
Håret är grått, men hjertat är ungt, och än är han orädd,
fruktar ej Djefvulen sjelf, fruktar än mindre sin Gud.
Ty han älskar, han beder alltjemt till förbarmande Fadren,
underlig, ridderlig, djerf, stark som en Half Gud, en hel!
Lefver för intet nu mer och längtar uppriktigt till grafven,
sörjer sitt fädernesland, blygs för sitt nedriga folk.
Grafven längtar uppriktigt han till, till skuggornas rike,
ädlare skuggors än här, högre gestalters än här.

Hatar det Svenska Språk som han älskat och bildat med

glädje,

bygger ett nytt, om han kan, fostradt på fädernejord.
Tål ej att skåda sitt fädernesland som lägre än andra,
önskar pro primo att se Skandia högre än allt,
lefver Föreningen för, föraktar den splittrade kraften,
lefver för Ryssens förderf, bort med Barbarerna, bort!
Bort med Tyskarnas konst, pedantisk, methodisk och

småtänkt,

osjelfständig och dum. Svea skall herrska som förr.
Derför han vandrar omkring, folkvandringens tid är nu

kommen,

Anden bär svärdet nu mer, slår till han tagit sin verld.
Fåfäng aldrig han var, men stolt som Engeln hos Milton,
ErkeEngeln som föll. Damerna veta hur han
fallit och faller alltjemt. I aderton timmar han diktar
dagligen, sofver i fem, rider och badar i två.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:19:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnersam/9/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free