Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prosaiska uppsatser. Jan. 1840—Juni 1840 - Riksdagsanföranden - Angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel. Den 7 Maj 1840
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de Civila. Man skulle härvid kunna ur något Theologiskt
Compendium åberopa, hvad som plär sägas om en
»Eccle-sia militans», eller också utgå från Regements-Pastorerna
och derifrån leta sig fram till någon för dagen önskad
för-vexling af begrepp, som annars tyckas vara temligen
åtskilda. Detta är likväl en förvridning, som vi ännu ej hört I
omtalas, men torde få afbida af framtiden. Det torde
sålunda få antagas, att vi på Tredje och Fjerde
Hufvud-titlarne befinna oss på ett alldeles främmande fält. I
anledning häraf hemställer jag, om vi ej skulle kunna
behandla dessa Hufvudtitlar summario processu, och återremittera I
dem i massa. Skälen härtill kunde vara flera. Först och
främst synes mig Utskottet något för djupt ha gripit in
i Indelningsverket, hvilket ej rätt väl står tillsammans med j
Regerings-Formens 80 §. I 4:de Hufvudtiteln har Utskottet <
kastat sig in i den gamla tvisten om hvad som är mest ända- (
målsenligt för Sveriges sjöförsvar, den stora eller lilla flot- ,
tan, och icke nöjdt härmed, äfven uppgjort grunddragen «
till en organisation af^sjöförsvaret, bestämt livad fartygI
Konungen dertill bör använda, reglementerat fördelningen <
af anslagen till de begge vapnen o. s. v., hvilket allt väl
egenteligen tillkommer Konungen ensam, sa länge han
efter Grundlagen, ännu är högste fBefälhaf varen öfver
krigsmakten till lands och vatten. Det är, i min tanka, etth
ganska eftertänkligt fenomen, att Utskotten eller Stän-|
derna vilja försöka att organisera. Derifrån är icke långt
till anspråket, att äfven få administrera, hvilket ej kan
förenas med styrelsegrunderna i en monarkisk Stat som
Sverige är. Härtill kommer slutligen äfven att det Högv.
Ståndet, äfvenså litet som Stats-Utskottet sjelf, i allmänhet
torde vara i stånd att uppgöra en sådan organisationsplan,
emedan vi dertill sakna nödvändig detaljkännedom. Sjelfva
organisations-planen både i 3:dje och 4:de Hufvudtitlarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
