Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prosaiska uppsatser. Juni 1810—1844 - Tal om fixa Idéer. 1842
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oeh samtal med tänkande Läkare, temligen vidsträckta medic.
och anatomiska studier ha äfven bragt mig till den
öfver-tygelse att nästan hvarje patient behöfver sin Läkare helst
för själssjukdomar. NordTyskarne deremot handla äfven
här efter allmänna grundsatser, studera sina medicinska
Barnböcker, konstruera menniskan och sjukdomen dels efter
telluriska, dels efter solariska principer, drifva konsten med
ett slags nyktert svärmeri, en hårfin dialektik, vettets och
erfarenhetens homöopathie. Den Medicinska Vettenskapen
är väl theoretisk, men som konst tillika och väsendteligen
utöfvande konst, som fordrar erfarenhet, medicinsk blick,
skarpsinnighet, ett öga som ser tvers igenom menniskan.
För mig oinvigde åtminstone har det velat synas som man
måste vara född till Läkare, liksom man måste födas till allt
hvari man vill uppnå förträfflighet. Jag värderar lärdomen
men anser den ingalunda för det enda väsendtliga i denna
sak.
Det gifves äfven en annan art af fixa Ideer, dem jag
erkänner att jag har ännu. Det är de Ideerna som styrt och
styra verlden från skapelsedagen tills nu, och de enda som lyfta
mskoslägtet för ögonblicket från gruset. En sådan idé är
allt det storas fader, det är han som försmår den vanliga
Trivialiteten hvarmed ömkligheten så gerna gör sig bred.
I Grekland fans en kung i Athen som het Codrus. Oraklet
hade förkunnat att det folk skulle segra hvars konung
omkom för fiendens hand. Den galningen hade den fixa idén
att gå hän och låta hugga sig ned af fienden. Athenienserna
ansågo honom icke för galen, utan vördade hans minne,
vunno slaget och valde aldrig någon konung efter honom.
Likaså hade Alexander Magnus den fixa idén att med en
obetydlig armé af 30,000 Man angripa det stora Persiska
väldet, eröfra Orienten och utbreda Grekiskt språk, bildning
och ljus genom Orienten. På samma sätt [hade] Romerska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
