Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prosaiska uppsatser. Juni 1810—1844 - Aforismer - Om meter och rim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grekerna nyttjade begge. Jag föredrar henne, men begagnar
henne mera sällan. Också är jag snart 60 år, har alltså laga
förfall.
Hvad andra metriska former än Hexametern angår, t. ex.
Trimetern, så är den utan tvifvel den naturligaste för
Svenskan i anseende till hennes öfverflöd på Jamber. En
stelfrusen Trimeter är Alexandrinen, enformig genom sin alltid
på samma ställe återkommande Takthvila eller Casur,
men annars icke att förakta, helst för Reflexionspoesi,
der den har ett eftertryck som lätt inpreglar sig i minnet.
Tyskarnas bruk att använda den helst i Komedien kan
jag ej gilla. För orimmad vers på Theatern anser jag
Senarien tjenligare än den nu brukliga jambiska
Deka-eller Hendeka-Pentametern. —
Rimmet är i moderna språken ett surrogat för metern
i som skall saknas i flere. Den finnes dock i alla språk af
Germaniskt ursprung, till och med Engelskan.
Long-fellows Hexametrar t. ex. äro klanderlösa. Annars är
Jambiska Pentametern, med eller utan rim, som bekant är,
Engelsmännens heroiska vers.
¥& Alliteration eller Bokstafsrimmet (hos Isländarne) är
icke att förakta och borde vidare utbredas. Tyskarne ha
försökt Assonansen som möjligtvis kan vara passande för
| Romaniska språken. Men hur vill man införa den i
Svenskan, der det nationella A, språkets Palladium, så mycket
öfvertonar alla andra Vokaler?
Såsom rimsystemet nu drifves är Svenskan ett
rim-■fattigt språk. Men denna fattigdom är, såsom den Svenska
Ii allmänhet, för det mesta frivillig och sjelfvald. Hvarföre
lantagas ej a) Daktyliska rim, hvaraf vi ha en stor tillgång
Idels i våra participier (leende, seende) dels i substantiver
[.(lärare, bärare, mejare, fejare, kungarne, ungarne).
Fran->zén har redan infört d$m i Lyriken, b) Spondaiska rim,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
