Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prosaiska uppsatser. Juni 1810—1844 - Aforismer - Om poeternas otur - Om Tyska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
►Pascitur in vivis livor, post fata quiescit.» —
Emedlertid blef Tasso inspärrad på ett dårhus, hvarur han
likväl sjöng sig sluteligen till kröning på Kapitolium. Huru
hete Popes motståndare? Deras namn vore förgätna om
ej Dunciader varit till. Pope gaf dem till straff en löjlig
odödlighet. Det samma gäller om Byron, v i */.,
I partitider gäller detta i synnerhet. Äfven då man
gör poeten rättvisa klandrar man likväl hans lefnad,
hvartill man sällan saknar skäl, af nyss anförda orsaker. »Till
Dårhuset med hvar och en som tänker annorlunda än jag!»
Edra narrar! Han går till dårhuset men Er tar han med sig.
Han kommer dock vanl. ut, men I stannen qvar, fördömde
till evigt rykte och vanära. Exempla sunt odiosa ur nyare
Litteraturens Historia, helst den Svenska.
OM TYSKA SPRÅKET.
Så långt jag kan minnas tillbaka har jag haft fördom,
icke mot Tyska Litteraturen, men emot språket. Det är
dock nära beslägtadt med Svenskan, näst Grekiskan det
herrligaste af alla Europas tungomål. Det har, som
Ger-maniska språken i allmänhet, mycken klang, mycken
böjlighet, mycken rikedom, ty det kan sammansättas nästan
i oändlighet. Har du två ord så behöfver du blott lägga
jdem tillsammans, de göra strax det tredje, alldeles som de
ivore menniskor. Detta gör språkets rikedom, ty
stamorden äro ej synnerligt talrika. Äfven måste medgifvas att
Tyskan är fullt bestämdt för att uttrycka och hårklyfva
nuancerade vettenskapliga begrepp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
