Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prosaiska uppsatser. Juni 1810—1844 - Aforismer - Tolerans - Om nationallif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad rättvisa gör han icke all förträfflighet, äfven den
mest afvikande från hans egen. Dernäst bör Goethe
nämnas med beröm äfven i detta afseende. Hur full rättvisa
gör han icke åt Fransyska litteraturen hvaraf han sjelf
öfversatte allehanda. [Quicka] Nationer äro merendels
polemiska. Bland oss finnas för närvarande endast 2
författare fullt toleranta och opartiska, Brinkman och
Reuter-dahl. Man kunde äfven nämna Kellgren och Leopold bland
de döda. Jag är det ingalunda men bemödar mig att blifva.
Hvarför har Herdcr icke samma inflytande på Tyska
litterat. som Goethe. I snille var han dock hans
jem-like. Derför ha vi Schleglarna att tacka. August Schlegel
har gjort så mycket ondt i Tyska litteraturen att han aldrig
kan ersätta det. Han är en obetydlig natur hvars verkeliga
förtjenst inskränker sig till öfversättningar. Han upphöjde
Goethe med rätta; men hvarföre skulle det nödvändigt ske
på bekostnad af Herder, Schiller, Wieland, hans likar
åtminstone? Idel intolerans.
Goethe berömde sig af att kunna skrifva Tyskan xctr’
Den störste Tyske versifikatör är dock icke
Goethe utan — Riickert.
OM NATIONALLIF.
Hvarje folk har sina politiska ledande ideer, utgörande
deras lifspunkt, vanligtvis en förhoppning, eller ett hat
adladt till nationelt, hvilket då är grunden till
national-lifvet och de elementer som göra att ett folk förtjenar sitt
namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
