Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prosaiska uppsatser. Juni 1810—1844 - Underställningar - I. Svenska Akademien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Underställningar.
I. SVENSKA AKADEMIEN.
Enligt stadgarna skall Sv. Akademien ha 18 Ledamöter.
Detta var kanske möjligt under Gustaf III:s tid, ehuru
ifven då flere platser fylldes med Mecenater. Att ett land
ned 3 millioner menniskor alltjemt kunde påräkna 18
itmärkta vitterhetsidkare synes otroligt. Frankrike med
50 millioner har blott 40 Ledamöter i Acad. Fran^aise.
Efter denna proportion skulle Sverge ha 4, hvilket äfven
’ör närvarande kommer sanningen närmare. Men hvarför
»kall antalet vara bestämdt? Sådant är ju ej antaget i någon
mda af våra andra Akademier. Jag ville derföre
underställa om det ej vore naturligast att begära Konungens
sanktion derpå att antalet lemnades obestämdt, beroende
lär som annorstädes på tillgången, på sin höjd borde ett
maximum och minimum utsättas.
Emedlertid, Norden är de stora anlagens land, ehuru
de ofta lemnas outvicklade och hastigt tröttna. Vill man
ierföre nödvändigt bibehålla det gamla talet, så föreslår jag
itminstone att man delar Ledamöterna [i] 2 klasser:
9 Aktifva.
9 Passiva. I denna klass kunde vara rum för Msecenater
>ch Vettenskapsmän som ej drifva vitterhet på äldre dagar,
>ch i fall en pension behöfdes.
Hvad de actifva Ledamöternas verksamhet angår, så
inser jag dem böra förbindas att vid enskilta samman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
