Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prosaiska uppsatser. Juni 1810—1844 - Betänkande till 1843 års skolrevision
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en gång uppfattade, och lika användbara på alla språk, I
väsendteligen lätta Grammaticalundervisningen i allmän- I
het.
3:o) Beträffande Ferierna, så bör man besinna deras I
nödvändighet mindre för Lärjungen än för Läraren. Jag I
anser dem likfullt till en början kunna och böra inskränkas I
från 20 till 16 vickor på året, så att läsetiden blefve 36 I
vickor, utan afdrag; nemligen från den 24 Augusti till
18 December, från 15 Januarii till 1 Junii. De på flere I
ställen förekommande Pretexter af marknader, t. ex. i *
Wexjö Sigfridsmässan, böra ej göra något hinder häri.
4:o) Hebreiskan som hittills varit börjad i Rectors [
Class torde kunna uppskjutas till Gymnasium, der Gym- j
nasiiAdjuncten bör i två timmar i stället för en, som
hittills skett, meddela undervisning deri. Fråga har varit
väckt om detta läroämnes uppskjutande till Academien, |
hvilket jag så mycket mindre kan tillstyrka som språket
är nödvändigt att nödtorfteligen känna för de flere
ynglingar som ämna sig till Prest. Äfven för de andre
inne-häller det nyckeln till hela Orientaliska litteraturen, som
troligtvis snart kommer att spela en vida större role i Europa
än hittills varit fallet. Man har varit van att draga den ’
menskliga bildningens meridian genom Rom och Grekland;
hvad som låg på sidan derom ansågs för idel barbari. Men
de nyöppnade skatterna af Arabiska, Persiska och
Hinduiska litteraturen, visserligen olika den Romerska och
Grekiska, men rika på skönhet af annat slag, göra troligt
att, om ett århundrade eller förr, den något bleklagda
Europeiska litteraturen upptar allehanda af den färg- |
rikare Orientaliska. Då, om ej förr, skall nödvändigheten
inses, äfven för vitter bildning, af Hebreiskans kunskap,
som nu anses ha endast en Theologisk betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
